Forskarupprop mot EU-inriktning på skogsområdet

KLIMAT. 190 forskare varnar EU-lagstiftare för att inriktningen mot att öka skogsavverkningen för bioenergisyften kan få en negativ effekt på klimatet.

"Största delen av skogsproduktionen omsätts till produkter som är kortlivade, kräver mycket energi att tillverka och som snabbt ger utsläpp."
"Största delen av skogsproduktionen omsätts till produkter som är kortlivade, kräver mycket energi att tillverka och som snabbt ger utsläpp."Foto: Raigo Pajula, © European Union , 2017
Jacob Hederos

Mer än 20 svenska forskare ingår i gruppen som argumenterar mot inriktningen som EU-lagstiftarna slagit in på. De har nämligen lagt fram flera förslag för att förändra EU-kommissionens lagförslag om skogens roll i klimatarbetet och hållbarhetskriterierna för biobränslen. I ett brev som skickades till huvudförhandlarna i måndags pekar de på flera risker. Bland annat kan ändringsförslagen leda till större förluster av biologisk mångfald, samtidigt som det uppmuntrar till ökad avverkning och leder till ökade utsläpp i slutändan.

En av huvudförfattarna bakom uppmaningen är Stig-Olof Holm, universitetslektor vid Umeå universitet.

– Får vi ökad avverkning så är det en stor risk att det i slutändan blir en ökad halt av växthusgaser i atmosfären. Detta eftersom det är hypotetiskt att anta att vi skulle bygga in så stora mängder av trämaterialet i byggnader och samtidigt ersätta så stora mängder fossila bränslen med biobränslen, att det skulle gynna klimatet i slutändan, säger Stig-Olof Holm till Altinget. Han fortsätter:

– Verkligheten ser inte ut så i dag. Största delen av skogsproduktionen omsätts till produkter som är kortlivade, kräver mycket energi att tillverka och som snabbt ger utsläpp, såsom inom pappersindustrin.

Han menar vidare att endast en liten andel av avverkningen byggs in i hus idag, medans i genomsnitt 60 procent leder till utsläpp "relativt snabbt" genom papperstillverkning och biobränslen. 

”Vi behöver maximera produktionen”
Forskarvärlden är delad i frågan. Några av förespråkarna till den linje som nu slagits in på är Mattias Sundblad och Hans Petersson vid SLU.
– Vi behöver maximera produktionen och använda den avverkade biomassan för att ersätta fossila alternativ. Om vi begränsar möjligheten att avverka, för att behålla skogens förmåga att binda kol, kan det också leda till lägre upptag av kol i framtiden, säger de till Altinget.

Förespråkarna av ändringsförslagen inom parlamentet, som förhandlats fram av bland andra Fredrick Federley (C) och Christofer Fjellner (M), hänvisar till att tillväxten i exempelvis den svenska skogen är högre än avverkningen.

Läs mer: EU-parlamentes beslut ses som en nordisk seger

Det gör att sektorn binder in mer kol än vad som släpps ut. De menar även att den nya lagen skulle förhindra en omställning från det fossila om ändringsförslagen inte kommer till.

– Jag tror absolut på att det kan vara bra att satsa på exempelvis biobränsleproduktion, men då måste först lagstiftarna se till att det sätts upp regler för att garantera att biobränslena också ur ett helhetsperspektiv minskar utsläppen jämfört med de fossila. Såsom inriktningen för hållbarhetskriterierna för biobränslen ser ut just nu så är det inte fallet, svarar Stig-Olof Holm.

Medlemsländerna kan ta beslut den 13 oktober
EU-parlamentet tog för några veckor sedan sin position till det så kallade Lulucf-förslaget. Medlemsländerna håller just nu på att enas kring sin hållning och väntas komma överens den 13 oktober. I ett utkast till en gemensam position från den 14 september lade ordförandelandet Estland fram ett kompromissförslag till en ny så kallad flexibilitet. Det öppnar för ökade utsläpp inom vissa medlemsländer under förutsättning att hela EU sammantaget inte ökar utsläppen. Kompromissen som nu diskuteras lades fram efter krav från flera medlemsländerna, bland annat Sverige, som oroat sig för att de nya reglerna skulle begränsa möjligheterna till att öka avverkningen vid behov.

Dokumentation

Läs hela brevet från forskarna här
"Det behövs en vetenskaplig grund i EU:s klimatpolitik för skogen"

Läs mer om den svenska debatten kring Lulucf-förslaget här

Alla svenska remissvar samt EU-kommissionens förslag finns här

FAKTA: 

  • LULUCF-direktivet
    Lagen ska lägga ramarna för att hur medlemsländerna ska ta in utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Ambitionen i det nya regelverket, som behandlar det som i klimatjargong kallas Lulucf-sektorn, är att se till att utsläppen och upptaget från hela området i unionen är i balans. Läs mer om kommissionens förslag här

  • Hållbarhetskriterier för biodrivmedel
    Samtidigt pågår en översyn av de kriterier som fastställer om ett bränsle ska kunna räknas mot förnybartmålet inom unionen.
    Kriterierna, som just nu ses över, innebär bland annat att krav ställs på växthusgasutsläppsminskning samt att råvaran inte får produceras på vissa marker med hög biologisk mångfald och stora kollager. De nya kriterierna ingår i förhandlingarna kring det nya förnybartdirektivet i EU. Läs mer om förslaget i kommissionens beskrivning här


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00