Låt inte fisk och studentavgifter stoppa en europeisk försvarspakt

Den 19 maj vankas ett efterlängtat toppmöte mellan EU och Storbritannien. Vi är nog många som hoppas på början av en ”reset” i ett plågsamt skilsmässoförhållande, som kännetecknats av många missförstånd och bristande (ibland till och med vilseledande) kommunikation. Men dramatik saknas inte inför omstarten, och förhandlingar pågår in i det sista om toppmötesleveranser.

Man kan inte låta bli att återigen påminnas om den brittiska tidningen Daily Mirrors famösa rubrik från början av 1930-talet; ”Fog in channel – continent cut off”. Nu är det dimma i formen av fisk och studentavgifter som riskerar sätta käppar i hjulet för en säkerhets- och försvarspakt med EU. En sådan pakt är något som båda parter borde ha som högsta prioritet.

Men om nu dimman lättar inför tisdagens toppmöte, vad är det då för brittiskt landskap som skönjes bakom dimstråken? Och framför allt – hur har landskapet förändrats sedan kontinenten genom brexit blev avskuren från Storbritannien för lite mer än fem år sedan vid midnatt den 31 januari 2020?

Jo, det är nya stämningar som råder. EU-vindarna blåser definitivt i en mer gynnsam riktning.

En allmän känsla av att det blir sämre

Enligt YouGovs opionionsundersökning från januari i år säger 55 procent av britterna att det var fel av Storbritannien att lämna EU, medan bara 11 procent säger att brexit varit mer framgång än misstag. Bland de yngre är siffrorna ännu tydligare. 75 procent av ungdomarna (18-24 år) säger att brexit var ett misstag och endast 10 procent att det var rätt väg att gå.

Enligt YouGovs opionionsundersökning från januari i år säger 55 procent av britterna att det var fel av Storbritannien att lämna EU

Vad ligger bakom denna förändrade inställning? Enligt Yougov är det vanligaste angivna skälet en allmän känsla av att saker och ting har försämrats. En femtedel av de tillfrågade är dock mer specifika och säger att tillväxten har försämrats, priserna höjts och levnadsstandarden försämrats sedan brexit. Runt 11 procent säger att man missleddes av regeringen eller att brexit inte levererat det man hoppats på.

Storbritannien är en för liten spelare

Om man tittar på ekonomisk statistik, så stämmer denna med bilden i opinionsundersökningarna. Studier från bland annat Centre for European Reform och London School of Economics uppskattar att brittisk BNP är 4-5 procent lägre än om brexit aldrig inträffat.

Företagens investeringar är tydligt återhållsamma, framför allt som en konsekvens av ökad osäkerhet och nya handelshinder. Andra konsekvenser är minskad handel med EU-länder samt brist på arbetskraft inom sjukvården, jordbruket, turist- och transportsektorn.

Det har inte heller varit så lätt att förhandla nya handelsavtal. Storbritannien är helt enkelt en för liten spelare för att prioriteras, framför allt i jämförelse med folkrika och snabbväxande ekonomier i andra delar av världen. Detta motsägs något av avtalen som nyligen slöts med Indien och USA. Men vid en närmare granskning av Storbritannien-USA-avtalet så framgår dess begränsningar – i nuläget verkar bara stål, bilar och nötkött omfattas och det handlar långtifrån om ett fullödigt handelsavtal.