Här är årets mest lästa debatter på Altinget Civilsamhälle

Demokrativillkor och bistånd, segregation och internmoms. Det är några av de mest lästa ämnena på Altinget Civilsamhälles debattsida det senaste året. 

Civilsamhällets roll i mottagandet av ukrainska flyktingar är en av årets mest lästa debatter på Altinget Civilsamhälle.
Civilsamhällets roll i mottagandet av ukrainska flyktingar är en av årets mest lästa debatter på Altinget Civilsamhälle.Foto: Anders Wiklund/TT

Begränsa inte möjligheten att engagera sig ideellt
 

Ett nytt förslag ska öka tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att engagera sig ideellt och delta i fritidsaktiviteter. Men förslaget begränsar demokratiska rättigheter och rimmar illa med mänskliga rättigheter och FN:s Funktionsrättskonvention”. Det skriver representanter för Funktionsrätt, Barncancerfonden, DHR, Hjärnfonden och Studieförbundet vuxenskolan.

Förslaget som omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning har nyligen varit på remiss. Regeln ska ses som en skyddsregel som ska freda aktiviteter som inte ger inkomst och som sammanlagt understiger tio timmar. Men problemet är att tio timmar är otillräckligt och att individens demokratiska rättigheter därmed begränsas.”

Regeringens förslag till demokrativillkor undergräver demokratin

Demokrativillkoren har varit omdebatterade det senaste året. Förslagen – som lades fram av den tidigare regeringen och senare drogs tillbaka av den nya – kritiserades av stora delar av civilsamhället.

”Om regeringens förslag går igenom i dess nuvarande form kommer de att begränsa förenings- och yttrandefriheten i Sverige. Vi vänder oss därför med kraft mot de delar av förslaget som ger politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner verktygen att i framtiden undergräva det demokratiska utrymmet.” Det skriver företrädare för fem stora paraplyorganisationer inom civilsamhället.

Skattemedel ska självklart inte gå till organisationer som motarbetar demokratins grundprinciper. Men när regeringen nu förbereder en proposition om demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället är risken stor att det kostar mer än det smakar. Syftet med demokrativillkoren är att stärka demokratin, men om regeringens förslag går igenom i dess nuvarande form kommer de i stället att begränsa förenings- och yttrandefriheten i Sverige.”, skriver debattörerna.

Tio förslag som underlättar för idéburna skolor

Få lyfter fram att landets idéburna skolor i dag lever under en hård press. Kapitalstarka koncernskolor startar nya skolor på löpande band eller köper upp gamla när ”affären” bedöms lukrativ. Kommuner förlorar därmed en möjlighet till kontroll och mindre idéburna skolor får det allt svårare att klara sig.

Samtidigt ökar Skolinspektionen och Skolverket den statliga styrningen över det svenska utbildningsystemet. Något som i hög grad påverkar skolor som bygger på en alternativ pedagogik eller idéströmning.

Så skriver Håkan Wiclander och Thomas Lerner, idéburna skolors riksförbund.

Avskaffa internmomsen för ideella organisationer

”Staten har varit tydlig med att begränsa skattskyldigheten för ideella organisationer. Trots detta går betydande summor, som annars skulle gå till vår allmännyttiga verksamhet, till statskassan som skatt.” Det skriver företrädare för Riksidrottsförbundet, Svenska röda korset, Fryshuset och Studieförbunden i samverkan.

Välvilja räcker inte långt när staten straffar oss ekonomiskt genom att antingen dra in mångmiljonbelopp i moms från våra föreningar eller låter ideella resurser användas till administration i stället för att möta människor. Om vi vill att våra organisationer ska kunna fortsätta att utvecklas måste staten ta bort internmomsen för civilsamhället. Vi begär därför att staten avskaffar momsen på interna transaktioner inom ideella föreningar, trossamfund och stiftelser som bedriver allmännyttig verksamhet.” 

Röda Korset: De utdragna krisernas offer blir förlorare

”Under kommande mandatperiod står biståndet inför en reformering. För att Sveriges engagemang ska nå den grad av effektivitet som matchar de enorma utmaningar som råder i världen krävs både konstruktiva och innovativa lösningar”, menar Anders Pedersen, internationell chef på svenska Röda korset.

Mellan 2018 och 2021 gick bara 1 till 3 procent av FN:s humanitära appeller till lokala organisationer. Forskning visar entydigt att bäst förståelse av kontext och lokala behov har de som bor och verkar där kriserna äger rum”, skriver Anders Pedersen.

Segregation bidrar till ökat hedersvåld

Rúna í Baianstovu, fil. dr och universitetslektor i socialt arbete Örebro universitet har forskat på hedersvåld och segregation. Hon presenterar sina slutsatser på Altinget Civilsamhälle.

”Intervjumaterialet visar att hedersvåld uppstår i slutna miljöer som skapas genom exkluderande gränser mellan grupper och det omgivande samhället. Den viktigaste slutsatsen är att liten kontakt med det omgivande samhället av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer.”

Låt ideella krafter bidra när människor flyr från Ukraina 

”För oss är det självklart att Sverige ska ge stöd till dem som flyr från kriget i Ukraina. Den kapacitet att bidra i flyktingmottagande som finns hos oss och inom många andra ideella organisationer uppmärksammas alltför sällan och utnyttjas inte fullt ut av många kommuner. Samhället behöver nu förbereda sig på att ta emot människor och vi vill att kommunerna krokar arm med oss i det arbetet.” Det skriver Ulrika Heie och Johan Fyrberg, Förbundsordförande respektive förbundschef, Studieförbundet vuxenskolan


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00