Segregation bidrar till ökat hedersvåld

Bristande välfärd och segregation stärker hedersnormer och hedersrelaterat våld. Det visar fördjupade analyser av Storstadskartläggningens intervjuer med drygt 230 personer. Bland de intervjuade finns personer med egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Här finns också personer som i sitt arbete på myndigheter och organisationer möter människor utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck.

Ojämlikhet spelar roll 

Människors sociala och ekonomiska levnadsvillkor och deras betydelse för hedersnormer och hedersrelaterat våld och förtryck har ägnats ytterst liten uppmärksamhet i forskning, politik och debatt under de två decennier som hedersfrågan har diskuterats i Sverige. Det är olyckligt eftersom ojämlikhet i det svenska samhället såsom segregation, diskriminering och socioekonomiska klyftor utgör en grogrund för hedersnormer och olika former av våld.  

Intervjumaterialet visar att hedersvåld uppstår i slutna miljöer som skapas genom exkluderande gränser mellan grupper och det omgivande samhället. Den viktigaste slutsatsen är att liten kontakt med det omgivande samhället av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer. 

Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och försvaga de släktskapsband som hedersrelaterat våld per definition hör samman med, kan göra det genom ett offentligt välfärdssystem som inkluderar alla. Välfärdssystem som syftar till att öka ekonomisk, politisk, social och kulturell jämlikhet mellan alla medborgare stärker samhällets sammanhållningsförmåga och gör livet bättre och tryggare för alla.  

Civilsamhället saknar resurser

Det är när människor i avgränsade grupper utvecklar ett starkt beroende av varandra inom gruppen som auktoritära och hierarkiska patriarkala normer uppstår och består. Hedersnormer är ett exempel på sådana normer. Vi ser till exempel att studier och arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för graden av mobilitet, vilket i förlängningen försvagar hedersnormer.

Den viktigaste slutsatsen är att liten kontakt med det omgivande samhället av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande.

De senaste åren har ansvaret för de nyanlända i allt högre utsträckning vilat på anhöriga och på ett civilsamhälle som inte har de resurser som krävs för en tillfredsställande introduktion i samhället. Detta skapar tätare ekonomiska, sociala och kulturella band inom grupper som i stället för att få möjlighet till utbyte med andra som är olika en själv utesluts och sluter sig i en pågående relationell process. 

Rasism minskar öppenheten

Diskriminering och rasism, som i sig är tecken på slutenhet, bidrar också till att minska utsatta minoriteters öppenhet mot det omgivande samhället och minskar deras mobilitet. Intervjupersonerna ger många exempel på människor som upplevt negativ särbehandling, det vill säga diskriminering och välgrundad oro för att inte bli väl behandlade av samhällets myndigheter.  

Genom en stark generell välfärd som omfattar alla oberoende av vem man är eller varifrån man kommer kan vi förebygga och minska det hedersrelaterade våldet och bygga ett starkt och välmående samhälle som är bra för alla.