Tio förslag som underlättar för idéburna skolor

Landets idéburna skolor lever under hård press. Det har blivit mycket svårare för mindre aktörer att starta friskolor. Därför lanserar Idéburna skolors riksförbund nu en rad förslag för hur dagens negativa utveckling kan brytas. Det skriver Håkan Wiclander och Thomas Lerner.

Placeholder image
”Idéburna skolor drivs inte av ekonomiska incitament utan av engagemang och intresse för barn och unga”. Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Skolan har seglat upp som en viktig fråga inför höstens riksdagsval: Otrygghet, glädjebetyg, fallande kunskaper, segregation, vinster som delas ut till friskoleägare, hotad valfrihet, orättvis skolpeng. Argumenten skiftar när lärare, ledarskribenter, föräldrar och politiker pekar på problem utifrån sin ideologiska hemvist.

Få lyfter fram att landets idéburna skolor i dag lever under en hård press. Kapitalstarka koncernskolor startar nya skolor på löpande band eller köper upp gamla när ”affären” bedöms lukrativ. Kommuner förlorar därmed en möjlighet till kontroll och mindre idéburna skolor får det allt svårare att klara sig.

Samtidigt ökar Skolinspektionen och Skolverket den statliga styrningen över det svenska utbildningsystemet. Något som i hög grad påverkar skolor som bygger på en alternativ pedagogik eller idéströmning.

Stötta de idéburna skolorna

Idéburna skolors riksförbund (ISR) representerar en mångfald av skolor över hela landet. Många av dem finns utanför de större städerna. Nu lanserar förbundet flera förslag för att stötta de idéburna skolorna. Det handlar bland annat om att underlätta för föräldrar, lärare och ideella organisationer att starta nya skolor och om att reglera möjligheten att på en marknad köpa skolor. Vi vill också att Statistiska centralbyrån (SCB) ska tydliggöra skillnaden mellan idéburna och kommersiella fristående skolor i sin statistik.

Tvärt emot friskolereformens grundtanke

Friskolereformen genomfördes i Sverige 1992. Tanken var att öka variationen av skolor, samt att elever och föräldrar fritt skulle kunna välja skola. Målet var även att öka antalet skolor med särskild pedagogik. Så blev det inte. Det finns i dag flera hundra fristående förskolor och skolor i Sverige. Men mångfalden och därmed den verkliga valfriheten minskar år efter år. I stället dominerar stora koncerner med olika varumärken i samma bolagsstruktur. Tvärt emot friskolereformens grundtanke.

Sverige är det enda land i världen där skolor som finansieras via skattemedel tillåts dela ut vinst till sina ägare. Debatten fokuserar ofta på detta, att pengar som borde komma elever och lärare till del kan hamna hos riskkapitalbolag, ibland långt utanför Sverige.

Vi inom de idéburna skolorna är emot vinstutdelning, men efterlyser ett bredare perspektiv. Hur ska det svenska skolsystemet se ut om tio år? Ska skolan vara en marknad där aktörer slåss om att få så många elever som möjligt? Hur ska makten över undervisningen föras tillbaka till lärarna? Vilken roll kan idéburna skolor spela i framtiden?

Skolkoncernerna tar över

Inför det kommande läsåret stod stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar och enskilda firmor för endast tio av alla ansökningar.

Idéburna skolor drivs inte av ekonomiska incitament utan av engagemang och intresse för barn och unga. Drivkraften kan vara att låta landsbygden leva genom att en byskola kan få vara kvar. Ofta handlar det om viljan att undervisa utifrån en speciell pedagogik, kanske att några lärare vill gå ihop och starta en skola utifrån sina tankar om en god undervisning.

Ofta finns ett samhällsengagemang och en övergripande idé om bildning som ramar in och präglar verksamheten. Ett viktigt påpekande i sammanhanget är att en idéburen skola enbart får göra värdeöverföringar till en annan idéburen aktör eller till forskning.

Inför det kommande läsåret svarade fyra skolkoncerner för 65 procent av de 107 ansökningarna som fick klartecken av Skolinspektionen att starta nya friskolor eller utöka befintliga. Sedan några år är det vanligast att redan etablerade skolhuvudmän som driver aktiebolag i stora koncerner får tillstånd att starta nya friskolor. Inför det kommande läsåret stod stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar och enskilda firmor för endast tio av alla ansökningar. Av dem fick bara tre tillstånd att starta nya skolor och två fick tillstånd att utöka sin skolverksamhet, det vill säga mindre än fem procent av alla nya tillstånd.

Politiken behöver förbättra villkoren

Varför har det då blivit så mycket svårare att starta friskolor för mindre aktörer? I en intervju i tidningen Läraren svarar Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen, så här: ”De som har en större organisation bakom sig och har fått en vana och erfarenhet att söka tillstånd kan så klart ha lättare men samma krav gäller fortfarande för alla” (25/11 2021). Carin Clevesjö menar vidare att ett annat skäl kan vara att Skolinspektionen har infört en avgift på upp mot 35 000 kronor för varje ansökan.

Vår fråga inför höstens val är om riksdagspartierna är beredda att arbeta för att civilsamhällets idéburna skolor ska få bättre villkor. Vad säger Centerpartiet som vill att hela landet ska leva och Moderaterna som ju låg bakom friskolereformen? Och vad tycker Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och de övriga partierna? Vilket är budskapet till lärare, föräldrar och företrädare i ideella organisationer som vill driva eller starta en skola?

Tio förslag

Vi i Idéburna skolors riksförbund presenterar nu tio förslag:

  1. Underlätta för föräldrar, lärare och ideella aktörer att starta nya skolor. Skapa bättre möjligheter för personal att kunna ta över och driva kommunala skolor i idéburen regi.
  2. Statistiska centralbyrån måste i framtiden tydliggöra skillnaden mellan idéburna och kommersiella friskolor i sin statistik.
  3. Skapa investeringsformer med rimliga villkor för idéburna skolor, till exempel särskilda investeringsfonder.
  4. Se till att en pedagogisk försöksverksamhet blir möjlig på fler skolor. Inled ett utvecklingsarbete i samverkan med landets kommuner för att studera hur idéburna skolor kan bli ett komplement till kommunala skolor.
  5. Se till att lärare och professionen får ett större inflytande över organisation och pedagogik. Detta gynnar engagerade lärare och rektorer och därför i sin tur barn och unga.
  6. Ett reformerat kösystem för antagning till friskolor måste innehålla en möjlighet för föräldrar som efterfrågar en särskild pedagogik att få önskemålen tillgodosedda.
  7. En reformerad skolpeng måste garantera att elever i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda. Det sker allt mer sällan i dagens system.
  8. Det stora hotet mot svenska skolan i dag är att koncernerna breder ut sig och köper upp mindre skolor. För att komma till rätta med det krävs att rätten att ta emot offentliga medel för att driva skola regleras på ett annat sätt än i dag.
  9. Möjligheten att köpa upp skolor måste också regleras. Skolor ska inte ses som varor på en marknad. Huvudmän med tillstånd kan inte få vara pappersprodukter i en ägarportfölj. Med nuvarande system skulle nästa ägarkategori kunna komma från till exempel Kina.
  10.  Det blir ett demokratiskt problem när gigantiska privata skolkoncerner får ett avgörande inflytande över den samhällsgemensamma verksamhet som framför allt den obligatoriska skolan är. Denna utveckling måste brytas.
Nämnda personer

Håkan Wiclander

Ordförande Idéburna skolors riksförbund
Fil.kand i bl.a. Statsvetenskap, praktisk och teoretisk filosofi (Stockholms uni.), gymnasielärare (Lärarhögskolan i Stockholm)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor