Westerholm (L): Årsrika måste känna att de vågar bli gamla
Beräkningar visar att det behöver byggas två nya äldreboenden i veckan från januari 2022 till december 2026 för att möta det ökade behovet av platser. Nu måste regeringen kräva redovisning av hur kommunerna tänker bygga äldreboenden, skriver riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L).
Barbro Westerholm
Tidigare ordförande Liberala seniorer, riksdagsledamot (L), generaldirektör SocialstyrelsenOlika kartläggningar av behovet av äldreboenden (särskilda boenden) visar tydligt att vi har en brist i dag. Med nuvarande byggnadstakt kommer det att förvärras i och med att vi framför oss har en ordentlig ökning av andelen personer över 80+ i vårt samhälle.
”Svaret gjorde mig besviken”
Det finns beräkningar som säger att från och med januari 2022 måste det skapas två nya äldreboenden i veckan fram till december 2026 för att möta behovet av platser. Tar man dessutom hänsyn till att en del av de äldreboenden vi har behöver avvecklas på grund av kvalitetsbrister behövs det tre nya äldreboenden i veckan. Ska vi klara det måste såväl kommuner som privata utförare stödjas och stimuleras till nyproduktion av äldreboenden. Dessutom behövs fler trygghetsboenden som kan minska behovet av äldreboenden på lång sikt.
Med anledning av ovanstående ställde jag en fråga till regeringen om vad den tänker göra för att stödja och stimulera såväl kommuner som privata utförare till nyproduktion av äldreboenden och trygghetsboenden. Svaret gjorde mig besviken.
Inget specifikt svar
Socialminister Lena Hallengren (S) konstaterar det jag redan är väl medveten om, nämligen att bostaden är grunden för trygghet och välbefinnande för årsrika människor och om kommunernas ansvar för äldreomsorgen. Det jag ville veta är hur regeringen vill se till att det byggs tillräckligt mycket för att tillgodose de behov som finns. Årsrika människor måste känna att de ska våga bli gamla, inte att riskera att bli fångar i sina hem med omfattande vård- och omsorgsbehov.
Det jag hade önskat var att regeringen skulle ställa krav på kommunerna att redovisa hur de använder pengarna för byggande av äldrebostäder.
Det hon svarade efter sin allmänt hållna inledning om äldreomsorgen var att statens roll vad gäller ny- och ombyggnad av kommunernas bostäder och boenden är främst ekonomisk. År 2016 trädde nuvarande investeringsstöd för äldrebostäder i kraft. Fram till och med den 1 november 2021 har 3,1 miljarder kronor beviljats. För 2021 är investeringsstödet utökat och uppgår sammanlagt till 1,5 miljarder kronor.
Sedan tog hon upp att det är viktigt att inte bara fokusera på själva byggkostnaderna, där kan jag hålla med, de insatser som behövs är mycket vidare än så. Sedan beskrev hon hur regeringen stödjer kommunerna med stora såväl generella som till äldreomsorgen riktade medel, bland annat för att de ska ha goda ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla en äldreomsorg av god kvalitet och att bygga ut äldreomsorgen när behoven ökar.
Alltså inget specifikt om hur vi ska få det att byggas tillräckligt med bostäder för årsrika människor. Det gäller särskilt för dem som behöver vård- och omsorgsboenden och är i behov av vård och omsorg dygnet runt.
Regeringen behöver ställa krav
Det jag hade önskat var att regeringen skulle ställa krav på kommunerna att redovisa hur de använder pengarna för byggande av äldrebostäder och hur de ska få fram tre vård- och omsorgsboenden i veckan fram till 2026. Om de inte klarar det så måste de redovisa vad som behövs för att vi ska nå det målet och hur det ska åstadkommas. Annars kan vi inte skapa den trygghet som årsrika människor i behov av vård- och omsorg dygnet runt ska känna. Det är ju det mål som vår lagstiftning är avsedd att garantera.