Fossilfria stålet smuttar på fördrinken – men väntar med champagnen
De nya ramarna för utsläppshandeln anses ge goda förutsättningar för både Hybrit och H2GS, som nästintill kan räkna med att den fossilfria stålen får fri tilldelning. Men det är mer oklart om den gröna vätgasen kommer att få samma fördelaktiga läge.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Jacob Hederos
Redaktör Altinget Infrastruktur, reporter Altinget Miljö och EnergiSom en del i vinst- och kostnadskalkylen för de nya planerade stålproduktionerna i norra Sverige spelar villkoren för utsläppshandeln en stor roll.
Detta eftersom de potentiella lågutsläpparna då kommer att få stora volymer av utsläppsrätter fritt tilldelade till sig fram till 2034 som de kan sälja vidare, vilket därmed gör att en lika stor andel av ökade produktionskostnaderna inte behöver trilla ner på konsumentledet.
Men inför revideringen av utsläppshandeln har det inte varit helt klart att de nya aktörerna kan få en lika god konkurrenssituation. Centralt har varit frågan om, och hur, de ska omfattas av samma riktmärken, och därmed också få samma konkurrensvillkor inom utsläppshandeln. I den senare frågan har striden bland annat rört om de ska vara med att sätta riktmärket, och därmed pressa ner nivån på fri tilldelning genom att sänka genomsnittsnivån för märket.Instruktionen är jättetydlig, och följer de instruktionen så ska vi få tilldelningOla Hansén, H2GS
I överenskommelsen som slöts i helgen ser de i alla fall ut att kunna fira en delseger, genom att lagstiftarna kommit överens om att de ska ingå. Men än kan champagnen inte korkas upp, eftersom det är först i efterföljande detaljlagstiftningar som riktmärket fastställs. Istället får de smutta för fördrinken.
– Alltså, kommissionen ska ju göra jobbet innan allt är klart och detta är något som vi och våra investerare kommer följa noga. Men instruktionen till kommissionen är jättetydlig, och följer de instruktionen så ska vi få tilldelning enligt samma principer som det bruna stålet, säger Ola Hansén på H2 Green Steel till Altinget.
Då får ni fri tilldelning fram till 2034, som är bra att ha i kostnadskalkylen?
– Ja, vi kommer att få ett överskott som vi kan använda det. Men som sagt – det är inte klart.
Det är inte heller lika säkert att en annan central pusselbit i kostnadskalkylen är hemma. Nämligen hur, och om, aktörernas ”gröna” vätgasproduktion ska ingå i samma riktmärke som resterande vätgasproduktion.
– Om man likställer alla vätgasproducenter som kommer de att komma med där. Och sedan är det frågan hur det utformas, om det blir ett riktmärke för hela anläggningen inklusive vätgasen. Men det är något som kommer att fastställas nu, och pågå i närmare ett och ett halvt år, säger Stefan Savonen på LKAB, en av delägarna i Hybrit-projektet, till Altinget.
Miljö och Energi
Omsorg
