Arbetsmarknad
Det pågår just nu en brottningsmatch i Bryssel, där kort- och långsiktig konkurrenskraft stångas mot varandra.
Det är i alla fall vissa källors beskrivning av styrmedelsutvecklingen i EU-maskineriet.
Men frågan är om det rör sig om något mer?
Existentiella tongångar
I år ska både stora delar av klimatpolitiska ramverken och delar av miljöramverken omförhandlas. Tjänstemännen, politikerna och lobbyisterna förbereder sig i Bryssel.
Men till skillnad från tidigare besök i Brysselkorridorerna var det förvånade hur ofta argumenten från dessa blev existentiella i samtalen inför styremedelsförhandlingarna.
”Avgörande”
Konkurrenskraftsagendan som dominerar mycket denna mandatperioden fylls med väldigt olika innehåll beroende på vem som pratar.
Vid toppmötet i mars tryckte exempelvis flera ledare på att ”flaggskeppet i klimatpolitiken”, utsläppshandeln, inte bör ha en lika snabb press mot noll när lagstiftningspaketet läggs fram i sommar. Detta eftersom det anses skada europeisk industri och konkurrenskraften.
”Helt avgörande”, som Österrikes förbundskansler Christian Stocker argumenterade på väg in till toppmötet.
Senare fyllde jordbruksministrar på med uppmaningar om att konstgödslet bör undantas från de till utsläppshandeln kopplade klimattullarna.
Återkommande i samtalen med källor är argumenten om att situationen kräver förändringar, då klimatstyrmedlen leder till att näringar slås ut av kostnaderna som läggs på deras sektorer.
Det är absolut också till viss del sant, medger även företrädare på motståndarsidan.
När kostnaderna för att släppa ut inte ligger på samma nivåer utanför unionen – eller styrmedel snarare monteras ner som på andra sidan Atlanten – ser kalkylen inte lika god ut.
Men:
I nästa andetag förs det fram påpekanden om att det inte är så konstigt med protester från vissa länder. Det är nämligen ofta samma länder som hittills inte gjort hemläxan. Då blir nästa kliv, oavsett om det handlar om utsläppsreduktioner eller ett avfallsinsamlingsmål, större.
Senare i samtalen blir det snabbt mer existentiella tongångar: Hur ska det ens finnas något näringsliv när ekosystemen kollapsat för att vi fortsatt inte tagit ansvar för exempelvis klimatutsläppen?
Stora ord på alla håll.
Detaljerna finns också där
Men det är kanske inte så konstigt. Än ligger de stora lagförslagen inte redo för debatt. Och liknande tongångar kunde höras även inför den senaste omförhandlingen av ”Fit for 55”.
Men inte var det lika ödesmättat?
Och även om de inte förs fram lika tydligt, finns detaljtankarna även där.
Parterna förbereder redan argument för hur just deras kommande ändringsförslag – exempelvis för att uttolka 2040-klimatmålsförändringen från i vintras – ska få gehör.
Till sommaren väntas en lång rad förslag läggas fram. Men redan i förra veckans förslag om förändringar i utsläppshandelns så kallade ”dammsugare” finns det sakpolitiska konflikter att bita tag i. Exempelvis föreslås det att en av de största ”svenska vinsterna” i tidigare förhandlingar ska fasas ut.
Vettigt eller ej? Debatten är i alla fall igång.
- Genom ett gemensamt utsläppshandelssystem (ETS) åläggs de största utsläpparna i EU att betala för sina utsläpp.
- Företagen i systemet står för cirka hälften av EU:s totala utsläpp av växthusgaser – främst stora industriföretag, kraftverk och numera även flyg- och sjöfarten.
- Om företag vill köpa extra utsläppsrätter måste de köpas på en marknad, där priset styrs av tillgång och efterfrågan.
- En reform trädde i kraft 2018, vilket höjde priserna på utsläppsrätter avsevärt.
- Systemet infördes 2005.
- En utvidgning (ETS2) ska även omfatta transport- och bostadssektorn, men är tills vidare uppskjuten till 2028.
'/%3e%3cdefs%3e%3clinearGradient%20id='paint0_linear_26833_4940'%20x1='11.5'%20y1='10.5'%20x2='11.5'%20y2='11.5'%20gradientUnits='userSpaceOnUse'%3e%3cstop%20offset='0.5'%20stop-color='%232C2CA4'/%3e%3cstop%20offset='0.5'%20stop-color='%23E60103'/%3e%3c/linearGradient%3e%3c/defs%3e%3c/svg%3e)
