Vi har inte råd att låta en generation fastna i utanförskap

Sverige har ett stort behov av arbetskraft i många branscher. Samtidigt har den svenska ungdomsarbetslösheten i flera mätningar legat bland de högsta i Europa. Det är ett mönster som borde oroa fler – inte minst eftersom det i hög utsträckning handlar om unga som både vill och kan arbeta, men som upplever att de inte får en chans.

Många unga tvekar att söka jobb

Nästan varannan ung mellan 20–25 år har tvekat att söka jobb det senaste året. Vanligaste orsaken är att arbetsgivarnas krav på erfarenhet upplevs som för höga. Men unga saknar inte självförtroende. De beskriver sig själva som noggranna, ansvarstagande och lösnings-orienterade. Trots det upplever många att de sorteras bort redan innan en intervju, ofta helt utan återkoppling.

Om inget förändras riskerar vi att cementera ungdomsarbetslösheten på en fortsatt hög nivå med stora samhällsekonomiska kostnader

Därför är det kanske inte heller förvånande att över hälften av de unga uppger att deras situation påverkar deras psykiska hälsa negativt. Stress och oro över framtiden riskerar att skapa en negativ spiral: den som inte får jobb tappar motivationen, självkänslan minskar, och avståndet till arbetslivet växer.

Nya siffror från Anställningsindikatorn visar också att skillnaderna i trygghet på arbetsmarknaden mellan unga och äldre är stora. 70 procent av de äldre uppger att de inte alls oroar sig för att förlora jobbet. Motsvarande siffra för unga är 41 procent.

Stor samhällsekonomisk förlust

Ungdomsarbetslösheten kostar inte bara på för den enskilda individen. Den är en stor förlust för hela samhället. Sveriges arbetslöshetssiffror är bland de högst i Europa och ungdomsarbetslösheten låg i juni 2025 på 23,7 procent. Svenskt Näringsliv beräknar att utanförskapet kostar Sverige 270 miljarder kronor per år, i genomsnitt 67 000 kronor per person som inte är självförsörjande. Om vi gör en grov räkneövning för de cirka 170 000 ungdomar som är arbetslösa motsvarar det omkring 11,4 miljarder kronor varje år i förlorade resurser.

Så kan vi vända utvecklingen

Frågan om ungas ställning på arbetsmarknaden handlar om hela Sveriges framtid, ekonomiska utveckling och finansiering av välfärden. Vi har inte råd att låta en generation fastna i utanförskap.

Om inget förändras riskerar vi att cementera ungdomsarbetslösheten på en fortsatt hög nivå med stora samhällsekonomiska kostnader.

Vi ser tre avgörande steg för att vända utvecklingen:

1. Arbetsgivare måste ge unga en chans – se potentialen, inte bara en färdig meritlista. Självklart måste arbetsgivare ställa krav. Men när de blir så höga att unga inte söker har vi ett problem. Fler arbetsgivare behöver tänka långsiktigt och se potentialen hos dem som kan växa in i rollen
2. Tryggare anställningar – fler fasta jobb och rimliga villkor minskar ungas oro. Ungdomsbarometerns undersökning visar att unga värderar trygghet, i form av fasta anställningar och rimliga löner, i arbetslivet.
3. Stödjande arbetsmiljöer – gott ledarskap och starka kollegiala relationer är avgörande för ungas motivation och utveckling.

Ungdomsbarometern visar att relationer med kollegor, stöd och gott ledarskap är viktigt för unga. Det behövs en arbetsmiljö som ger både trygghet och möjlighet till utveckling.

Våra unga vill vara med och bidra. Frågan är om arbetsmarknaden släpper in dem.