Vi betalar med vår frihet om vi låter Ryssland segra över Ukraina

Europa står inför ett vägval. Antingen satsar vi en bråkdel av våra resurser nu för att Ukraina ska stoppa Ryssland – eller så låter vi en femtedel av statsbudgetarna ätas upp av långvarig upprustning. Det handlar inte bara om pengar, utan om vilja. Vill vi betala nu – eller betala mer och riskera friheten senare?

Dyrt med eftergifter till Ryssland

Just nu diskuterar Nato och EU att höja försvarsnivåerna till uppemot fem procent av BNP till 2035. För Sverige innebär det en ökning från dagens 2,8 procent, nivåer som skulle ta närmare 20 procent av statsbudgeten (baserat på nuvarande utgiftsandel). Om Ryssland vinner i Ukraina tvingas Europas demokratier rusta permanent. Högre skatter och sämre välfärd blir priset. Tänker vi acceptera det för att slippa agera kraftfullt nu?

Det finns ett annat alternativ. Historien visar att eftergifter blir dyrare än tidiga insatser. Att fördubbla stödet till Ukraina – till minst en procent av EU:s BNP – kostar mindre än ett års upprustning av våra egna försvar, samtidigt som det stoppar det ryska hotet. Norsk Utenrikspolitisk Institut (NUPI) visar i rapporten ”Europas säkerhetskostnader post-Ukraina” att en rysk seger fördubblar Europas försvarsutgifter jämfört med en ukrainsk framgång.

Utan seger väntar ett långvarigt ryskt hot vid våra gränser, med hybridkrigföring, cyberangrepp och ständiga upprustningar

Ukraina försvarar inte bara sitt eget territorium – landet försvarar Europas säkerhet. Ändå får ukrainarna otillräckligt stöd. Utan seger väntar ett långvarigt ryskt hot vid våra gränser, med hybridkrigföring, cyberangrepp och ständiga upprustningar. Precis som inför andra världskriget riskerar vi att betala ett mycket högre pris senare.

Hjälp Ukraina vinna kriget

Europa kan och måste agera nu och ta ledningen. Vi kan öka det direkta stödet till Ukraina och dela ansvaret för civilbefolkningens skydd. Eftersom Ungern, Slovakien och Tjeckien blockerar EU-initiativ, behövs en utökad koalition av villiga stater som försvarar folkrätten – Storbritannien, Kanada, Australien och Japan. Det blir särskilt viktigt när USA:s engagemang inte längre är att räkna med.

Europa har resurserna: tusentals stridsflyg, Patriot-system och bataljoner via Nato och EU:s kommandostruktur. Det krävs beslut om defensiva, folkrättsliga insatser. I linje med analyser från experterna Martin Kragh och Oscar Jonsson föreslår vi tre steg:

• Skydda västra Ukraina med luftvärn och flyg. Försvara luftrummet mot ryska missiler och drönare – folkrättsligt defensivt. Detta frigör ukrainskt luftförsvar till öst.
• Placera trupper längs den ukrainska gränsen mot Belarus och Transnistrien. Koalitionens bataljoner blockerar då ryska bakhåll – minimal eskalationsrisk, maximal effekt mot hybridhot. Detta frigör ukrainska trupper till fronten.
• Stoppa den ryska skuggflottan. Sverige och Danmark nekar fartyg med oklara ägare och försäkringar passage i Östersjön och Nordsjön, vilket minskar Kremls oljeintäkter.

Stöd till Ukraina skyddar hela Europa

En utökad europeisk koalition som ger Ukraina minst en procent av sin BNP och tar dessa steg skulle radikalt förändra krigets förutsättningar. Ukraina ges möjlighet att vinna kriget. Vi klarar det utan USA, men inte utan handling. Det skyddar oss alla – och är billigare än fem procents permanent upprustning.

Antingen betalar vi en bråkdel nu, eller en femtedel senare. Frihetens pris stiger för varje dröjsmål. Våra barn får inte fråga: ”Varför lät ni Ryssland vinna när ni kunde stoppa dem?” Svaret får inte bli: ”Det var för dyrt.”