Vi behöver svar på hur vi ska klara livsmedelsförsörjningen

Många väntar otåligt på regeringens livsmedelsstrategi 2.0. Den är viktig av flera skäl och vi behöver en ökad och hållbar matproduktion.

Tryggad livsmedelsförsörjning är grundläggande för vår beredskap. Att främja ett hållbart jordbruk är också en viktig del av klimatomställningen. Framtidens mat är beroende av förädling och utveckling, och konsumenter vill kunna göra medvetna val.

Det är huggsexa om arbetskraften

De gröna näringarna skriker efter högutbildade lantbrukskunniga medarbetare. Fältförsöksledare och agronomer med kompetens inom AI, digitalisering och vatten står högt i kurs. Kompetensen behövs på en mängd områden; inom jordbruksteknik, livsmedels- och energiproduktion men även på myndigheter som Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Det är huggsexa om arbetskraften. De nyexaminerade räcker inte till för att fylla behovet av medarbetare som kan hantera fakta, värdera miljöaspekter och utforma strategier. Antalet studenter på Statens Lantbruksuniversitet (SLU) har halverats det senaste decenniet. Allt färre studenter söker till agronomutbildningen för varje år och detta läsår gapar hälften av de 30 platserna på programmet för växtodling tomma på SLU.

När söktrycket sjunker är risken stor att utbildningarna försämras. Med för få studenter blir det mindre dynamiska diskussioner och utbyte av erfarenheter. Det leder också till att lärosäten tvingas flytta, slå ihop och till och med lägga ner kurser.

Lägre löner för naturvetare

Löneläget är en viktig faktor. Statistik för 2023 visar att lönen för Naturvetarnas medlemmar i livsmedelssektorn ligger 10 procent lägre än för naturvetare överlag. Många tusenlappar skiljer också mellan privat och statlig sektor, där den som är verksam i näringslivet får motsvarande en extra månadslön per år. Ett annat problem är att löneutveckling och medellön inte ökar med utbildningsnivå – snarare tvärtom. Medan medellönen för forskare inom livsmedel ligger på 42 200 ger en magisterexamen 46 600 kronor i månaden.

För företag som vill rekrytera medarbetare från andra länder finns många utmaningar. Det nya lönegolvet innebär att arbetsgivare måste erbjuda en lön som är högre än de befintliga medarbetarna tjänar enligt svenska kollektivavtal. Kravet på ett svenskt personnummer för att få bank-id och lönekonto krånglar till det för utländsk arbetskraft, även från våra grannländer.

Vi behöver även ta vara på den outnyttjade potential som finns. Kvinnor med relevanta utbildningar väljer ofta andra jobb efter studierna. Tillväxtverket konstaterar i en rapport att den matchade förvärvsgraden i många delar av livsmedelssektorn är låg och att yrkenas attraktivitet behöver stärkas.

Det behövs krafttag för de gröna näringarna

Högutbildade från andra länder med rätt profil och praktisk erfarenhet av hållbar mark- och vattenhantering skulle kunna erbjudas en snabbkurs om svenska förhållanden. I dagsläget är det svårt att få deras kunskaper och färdigheter validerade.

Förädling och utveckling av framtidens mat är en överlevnadsfråga. Nu behövs krafttag för att göra de gröna näringarna till en attraktiv karriärväg:

• Arbetsgivare behöver erbjuda goda löner i paritet med utbildningsnivå för att säkra att fler kvinnor och unga söker sig till branschen.
• Sverige behöver ta vara på den kompetens som redan finns genom att förenkla validering av utbildningar från andra länder.
• Praktiska hinder som står i vägen för att människor ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden måste undanröjas.