Var är studiestödsutredningen, Lotta Edholm?

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen att man vill se över studiestödssystemet. Det är ett välkommet besked, även om det snart har gått ett år utan någon utredning på plats. Men nu har den nytillträdda högskoleministern Lotta Edholm (L) chansen att tillsätta en utredning som föreslår förbättringar som faktiskt gör skillnad och löser bristerna i dagens system.

Studenter hamnar i kläm

Dagens system är i huvudsak samma som infördes 2001. En del förändringar har gjorts sen dess, bland annat höjningar av nivån på både studiebidraget och studielånet. Det har dock inte varit någon brist på utredningar. En mängd utredningar har tittat på systemet sen det införandes, bland andra SOU 2003:130 (Studerande och trygghetssystemen), SOU 2009:28 (Studiesociala kommittén), samt SOU 2018:9 och SOU 2018:73 (Tryggare och effektivare studier).

Även om det svenska systemet är generöst ur ett internationellt perspektiv så hamnar flera studentgrupper i kläm. Många studenter har en ansträngd ekonomisk situation med höga boendekostnader och små marginaler. I en undersökning från CSN i december svarade 45 procent av studenterna att de hade en ganska eller mycket dålig ekonomi. Regeringen har nu chansen att förbättra systemet och ge studenter bättre förutsättningar att fokusera på sina studier.

Svår situation för studerande föräldrar

Dagens studiemedelssystem brister när det gäller utrymme för misstag och omval. Det ger studiemedel för sex års studier, vilket även är längden på den längsta högskoleutbildningen, läkarutbildningen. Långa utbildningar gäller också för flera andra akademiska yrken, bland andra ämneslärare, civilingenjör, psykolog och jurist. Många studenter på dessa utbildningar hamnar i en väldigt otrygg ekonomisk situation där de kan vara helt utan inkomst under de sista terminerna.

Många studenter har en ansträngd ekonomisk situation med höga boendekostnader och små marginaler. 

Ekonomiska utmaningar är väldigt vanliga bland gruppen studerande föräldrar. För många är det omöjligt att kunna arbeta vid sidan av studierna, samtidigt som de har höga kostnader för boende, barnomsorg och andra levnadsomkostnader. Tilläggsbidraget för studerande föräldrar ligger i dag på 776kr per månad för en förälder med ett barn. CSN:s senaste undersökning visar att den genomsnittliga boendekostnaden för genomsnittsstudenten är 5 600kr, men för studerande föräldrar med tilläggsbidrag är det hela 9 700kr. En stor höjning av tilläggsbidraget hade gett studerande föräldrar mer trygghet och möjligheten att fokusera på både sina studier och sin familj.

Möjliggör deltidssjukskrivning

Studenter som drabbas av sjukdom eller skada är också en väldigt utsatt grupp. För den gruppen finns det flera reformer att genomföra för att förbättra deras situation, en av dem är att möjliggöra deltidssjukskrivning. I dag finns det ingen generell rätt för studenter att bli sjukskrivna på deltid, trots att det har utretts flera gånger tidigare. Bland annat finns det en helt färdig utredning som ännu inte genomförts (SOU 2018:9). Med möjligheten att vara deltidssjukskriven med studiemedel hade färre studenter tvingats hoppa av sin utbildning på grund av sjukdom.

Den översyn som regeringen har aviserat måste leverera förslag på förbättringar som genomförs, inte ytterligare en utredning som bara hamnar i bokhyllan. Vi behöver ett system som på riktigt uppmuntrar till studier, motverkar ekonomisk otrygghet och säkrar samhällets kompetensförsörjning. En investering i ett bättre studiemedelssystem är en investering som kommer löna sig för hela samhället.