Val i Tyskland: Här är fem saker att hålla koll på

3. Rösten från Bayern

Delstaten Bayern ser sig själv som något helt annat än resten av Tyskland. Och visst – de har Alperna, de har sin egen version av CDU – det konservativa systerpartiet CSU – och de har Oktoberfest.

Och så har de delstatens regeringschef och CSU-ledaren Markus Söder, som driver en hård linje mot att CDU/CSU ska bilda regering med De Gröna – ett parti som i en svensk kontext kan liknas vid en något mindre vänsterorienterad version av Miljöpartiet.

Det budskapet går hem i det konservativa Bayern, där Söder själv snart står inför val. Men det skapar problem för CDU på nationell nivå.

Om opinionsmätningarna håller i sig, står CDU som valets stora segrare – men med bara en möjlig regeringspartner: Socialdemokraterna (SPD).

Håll därför koll på hur hårt Markus Söder driver sin linje om att De Gröna är en paria. Det kan ge en fingervisning om hur regeringsbildningen kan se ut efter valet.

4. Brandmurens sprickor

Efter den tragiska händelsen i slutet av januari i Aschaffenburg, där en avvisad asylsökande knivhögg ett tvåårigt barn och en förbipasserande man till döds, skrevs politisk historia i det tyska parlamentet.

AFD har varit representerat i Bundestag sedan 2017. Men under dessa åtta år har inget förslag passerat parlamentet med stöd av deras röster – de andra partierna har medvetet hållit dem utanför allt beslutsfattande.

Fram till början av februari.

Då lade CDU och Friedrich Merz fram ett förslag om skärpt invandringspolitik. Alla partier utom AFD hade på förhand sagt att de inte skulle stödja det.

Men så skedde det som det politiska etablissemanget lovat aldrig skulle ske: Ett förslag röstades igenom tack vare AFD:s röster.

Bilderna av AFD-politiker som jublade i parlamentet har etsat sig fast i tyskarna – för vissa som en glädje, för andra som en sorg.

Hundratusentals demonstranter har under de senaste veckorna uttryckt sin ilska mot CDU och Merz, som de anser har brutit den brandmur som hållit AFD borta från makten.

Sedan dess har Merz ägnat nästan all sin talartid åt att försäkra väljarna om att han inte alls har några planer på att samarbeta med AFD.

Håll därför koll på om väljarna straffar eller belönar honom för detta – det kan avgöra om AFD fortsatt hålls utanför makten eller om de tar ett steg närmare inflytande.

5. Ukrainafrågan

Den tyska valrörelsen handlar inte bara om Tyskland. Den handlar också, särskilt med tanke på Donald Trumps senaste uttalanden, om Europas framtid och hur mycket motstånd eller stöd han kan få från Berlin i framtiden.

Och inte minst om hur mycket stöd Ukrainas president Zelenskyj kan förvänta sig från Tyskland de kommande åren.

Sedan nuvarande förbundskansler Olaf Scholz (SPD) lanserade den så kallade ”Zeitenwende” i försvarspolitiken efter Rysslands invasion av Ukraina för tre år sedan, har den tyska befolkningen blivit allt mer skeptisk till militärt stöd till Ukraina.

Skepsisen finns både till höger och vänster – från Rysslandsvänliga aktörer och fredsdemonstranter i en ibland svåröverskådlig mix. De senaste siffrorna visar att nästan hälften av tyskarna anser att Tyskland inte bör skicka fler vapen till Ukraina.

Motståndet är störst i Östtyskland – och även i de två kvinnliga partiledarnas ytterkantspartier.

Den stora frågan är hur de kommande regeringspartierna kommer att positionera sig i Ukraina-frågan under valets slutskede.

Särskilt Friedrich Merz och hans väljare är en osäker faktor – 40 procent av hans anhängare anser att Tyskland inte bör skicka fler vapen. Håll därför koll på om han och andra toppolitiker justerar sin retorik och ökar sin skepsis mot Ukraina de kommande veckorna.

Artikeln är översatt och bearbetad från Altinget.dk.