Vad ska du göra åt skönhetsbranschen, Acko Ankarberg Johansson?
Oseriösa aktörer tjänar stora pengar på kundernas förhoppningar om snabb skönhet. Men trots problemen i skönhetsbranschen vill inte sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) svara på frågor från tidningarna. Vad ska du göra åt saken? Det frågar sig Karin Sundin, riksdagsledamot (S).
Karin Sundin
Riksdagsledamot (S)Återkommande får vi rapporter från media om oseriösa aktörer i skönhetsbranschen. Förra hösten avslöjade TV4as Kalla Fakta stora missförhållanden med kliniker som använt färdigskrivna operationsmallar i journalerna, utfört icke överenskomna ingrepp och försökt tysta patienter som skadats på operationsbordet. Nu senast är det min egen lokaltidning Nerikes Allehanda som i en omfattande granskning under augusti och september visat hur ett tiotal skönhetssalonger i Örebro erbjuder fillers och botox utan att följa gällande lagstiftning.
Enligt den lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som gäller sedan juli 2021 får bara den som har legitimation och adekvat specialistkompetens som läkare eller tandläkare utföra estetiska kirurgiska ingrepp och bara den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska får utföra estetiska injektionsbehandlingar. Syftet med lagen är att skydda den enskildes liv och hälsa från oseriösa aktörer. Men skönhetssalonger i Örebro – precis som salonger runtom i hela landet – utför i dag estetiska injektionsbehandlingar utan att vara anmälda till vårdgivarregistret och utan legitimerad personal.
IVO saknar verktyg
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ansvaret för tillsynen av hur lagstiftningen efterföljs på området. De har gjort tillsynsinsatser, men uppger att de saknar effektiva verktyg för att komma åt de oseriösa aktörerna. När IVO inleder sin granskning drar sig aktörerna ofta undan och gör sig oanträffbara. I Nerikes Allehanda lyfter myndighetens företrädare särskilt att vore bra om man kunde genomföra dolda testköp – att ta kontakt med en aktör genom att helt enkelt boka en tid för behandling.
Lag och ordning måste rimligen gälla också i skönhetsbranschen.
Nerikes Allehanda uppger att de ”under flera veckor sökt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) för en intervju”, men hon svarar bara på frågorna genom en kommentar, utan möjlighet att ställa några följdfrågor. Hon bedyrar att hon ser allvarligt på bristerna som tidningens rapportering avslöjat. Hon redogör också för att regeringen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp effekterna av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, ett uppdrag som ska slutredovisas först i december 2025.
Det är ett alldeles för tunt, rent nonchalant, svar i en situation när enskilda varje dag utsätts för risker av oseriösa aktörer som tjänar stora pengar på kundernas förhoppningar om snabb skönhet.
Frågan förtjänar svar
Från Socialdemokraternas sida har vi i riksdagen agerat för att ge IVO bättre förutsättningar att komma åt problemen. I vår budgetmotion för 2024 tillförde vi 40 miljoner kronor extra till IVO – den summa myndigheten själv bedömer skulle behövas för att de ska hinna med sina uppdrag på ett rimligt sätt. Vi föreslog också att IVO ska få större rättsliga befogenheter och kunna göra precis sådana dolda testköp som de själva efterlyser.
Nyligen ställde jag en skriftlig frågan till Acko Ankarberg Johansson om vad regeringen avser att göra för att ge IVO verktyg och möjlighet att bedriva en effektiv tillsyn i skönhetsbranschen. Det är en fråga som förtjänar ett svar från ansvarig minister. Lag och ordning måste rimligen gälla också i skönhetsbranschen.