Våldsamma elevers stöd kan inte ges på bekostnad av andras trygghet

Den fruktansvärda skolskjutningen i Örebro har skakat om hela Sverige och visat hur sårbar skolmiljön kan vara. Våra tankar går först och främst till alla drabbade – elever, personal och anhöriga – som nu tvingas hantera konsekvenserna av denna fasansfulla händelse. Händelsen påminner om hur avgörande det är att ta skolans trygghetsfrågor på största allvar.

Skolan ska vara en fristad för lärande och utveckling, en plats där föräldrar tryggt kan lämna sina barn och där personal kan fokusera på sitt viktiga uppdrag.

60 procent fler våldsanmälningar – på fem år

Men verkligheten pekar på en oroväckande trend: Våldsanmälningarna på låg- och mellanstadiet har ökat med 60 procent de senaste fem åren, och var femte anmälan till Arbetsmiljöverket kommer från skolpersonal. Detta vittnar om en arbetsmiljö präglad av otrygghet, något som aldrig får accepteras i ett civiliserat samhälle.

Elever som uppvisar våldsamt beteende behöver omfattande hjälp och stöd, men det kan inte ges på bekostnad av tryggheten för andra elever och personal. Forskning visar att det krävs cirka åtta välfungerande elever för att positivt påverka en elev med utåtagerande beteende. I klassrum med flera elever med problem riskerar de positiva effekterna att utebli, och hela gruppen påverkas negativt.

Inga obehöriga i skolans lokaler

Den moderatledda regeringen arbetar nu intensivt med både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stärka tryggheten i skolorna. Nya lagförslag tas fram med högre ambitionsnivå än tidigare och flera av förslagen ska träda i kraft redan till sommaren. I ljuset av den senaste tidens tragiska händelser är dessa åtgärder än mer angelägna:

• Säkerhetshöjande åtgärder i alla skolor. Inga obehöriga ska ha tillträde till skolans lokaler.
• Utökade befogenheter för rektorer. Möjlighet till väskkontroller och andra säkerhetskontroller.
• Tydlig anmälningsskyldighet. Rektorer ges ett tydligt mandat att polisanmäla brott som sker i skolmiljön.
• Förstärkt samarbete. Genom minskade sekretesshinder och förbättrat informationsutbyte ska skola, polis och socialtjänst kunna samarbeta effektivare. En lokalt närvarande polis blir en självklar samarbetspartner.
• Ungdomskriminalitetsnämnder: Staten får möjlighet att besluta om och följa upp åtgärder för barn som begått eller misstänks för allvarlig brottslighet.
• Förebyggande insatser. Elevhälsan och skolsociala team får mer resurser för att upptäcka problem i ett tidigt skede, och unga som vill lämna destruktiva miljöer ska få bättre stöd.

Säkerhetsinsatser är dock bara ett led i arbetet. När våldet ökar i samhället sipprar det oundvikligen också in i skolan. Därför lägger regeringen, i den nationella strategin Barriärer mot brott, stor vikt vid breda förebyggande insatser över flera politikområden – alltifrån socialtjänst och skola till arbetsmarknad och integration. Målet är att kunna agera tidigt när varningssignaler uppstår.

Skolan måste återta sin roll som en fridfull plats

Det handlar inte enbart om socioekonomiska faktorer. Forskningen visar att exempelvis brist på självkontroll och avsaknad av prosociala värderingar ofta är avgörande. Föräldrar och samhälle har ett gemensamt ansvar för att sätta tydliga gränser och visa konsekvenser av våldsamt beteende, så att barn och unga får lära sig att ta ansvar för sina handlingar.

Moderaternas vision är glasklar: varje barn har rätt till en trygg skolgång, utan hot och våld. Det enda en elev ska oroa sig över är nästa prov. De fruktansvärda händelserna i Örebro är en påminnelse om att skolan måste återta sin roll som en fridfull plats för lärande och utveckling. Alla i samhället måste stå enade i det arbetet.