Utan fler arbetskraftsinvandrare måste vi sänka förväntningarna på välfärden

Sedan andra världskriget har arbetskraftsinvandrare kommit under såväl oorganiserade som organiserade former, främst från Italien, Finland, Grekland, forna Jugoslavien och Turkiet. Efterfrågan på arbetskraft var stor i början av 1970-talet. 1969 och 1970, under de så kallade rekordåren, nådde arbetskraftsinvandringen i Sverige en topp då industrins efterfrågan på arbetskraft var stor – precis som den är nu.
Gör undantag från lönekravet
Det finns flera olika skäl till att personer flyttar till ett annat land för att arbeta. Det kan handla om skillnader i löner, bristande tillgång på arbete, geografisk närhet till andra arbetsmarknader, språk, kultur, med mera. Efterfrågan på utländsk arbetskraft kan uppstå inom vissa yrken om det finns för få personer med rätt kompetens eller utbildning i landet.
I dag har vi ett högt lönekrav för att komma till Sverige och jobba. Det krävs 80 procent av medianlönen, vilket innebär 34 500 kronor per månad. Men när det är stor brist inom ett yrke, både lokalt och regionalt, bör det göras undantag från lönekravet.
I dag har vi ett högt lönekrav för att komma till Sverige och jobba.
Det bör införas för vissa yrken redan nu, till exempel industriarbetare och chaufförer. Även statlig, kommunal och regionanställd personal bör undantas från de hårda reglerna. Det bör vara upp till arbetsmarknadens parter att avgöra när undantag ska medges. Samtidigt ska det inte gå att ta hit människor för arbetsinsatser som inte är samhällskritiska, eller som riskerar att bli en typ av människohandel.
Arbetskraftsinvandring är ett komplement
I Sverige har vi stor brist på människor i arbetsför ålder och dessutom en ålderstigen befolkning. Om tio år har vi 6 000 färre i arbetsför ålder i Dalarna, och det kommer att bli 7 000 fler 80-åringar i Dalarna om 10 år.
En större andel äldre leder till ökad efterfrågan på arbetskraft. Ibland är det också så att arbetskraftsinvandrare behövs för att utföra jobb som landets egna arbetslösa inte vill ha. Det är exempelvis inte helt enkelt att matcha en arbetslös skåning med säsongsarbete i Sälen.
En vanlig missuppfattning när det gäller arbetskraftsinvandring är att det bara finns ett visst antal jobb i ekonomin och att arbetskraftsinvandring leder till att det blir färre arbetstillfällen för landets egen arbetskraft. Många studier visar att så inte är fallet. Det är snarare så att arbetskraftsinvandring kompletterar den befintliga arbetskraften.
Välkomna fler
Om vi anställer en dataspecialist eller ingenjör från Indien kan det medföra att fler nya jobb skapas på den arbetsplatsen. Just nu är det sådan brist på personal att det finns en risk att jobb inom vård och omsorg i svenska kommuner och regioner inte kan utföras. Men det är inte den enda sektorn som påverkas. Det tappas också kapacitet inom industrisektorn då arbetskraft saknas och man tvingas tacka nej till fler ordrar. Även i transportbranschen står bussar och tåg stilla för att det saknas chaufförer.
Vi måste se till att det blir intressant och inbjudande att komma till Sverige och jobba. Annars kommer vi både att tappa fart i utvecklingen och få lov att skruva ned förväntningarna på vår välfärd i samhället. Välfärden hänger på att vi får fler i arbetsför ålder till Sverige. En viktig del är att de som kommer hit måste känna sig välkomna.
Artikeln är skriven av
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över













