Debatt

Underlätta för studenter i utvecklingsländer att komma till Sverige

Studenter i utvecklingsländer saknar möjlighet att ta sig till Sverige på grund av utlandsmyndigheters bristande planering, skriver Ismail Bazine, ledamot internationella kommittén Komit, Sveriges förenade studentkårer (SFS).

”Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att vi lyckas attrahera studenter från utvecklingsländer till Sverige.”
”Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att vi lyckas attrahera studenter från utvecklingsländer till Sverige.”Foto: Veronica Johansson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 7 april fick internationella studenter höstterminens antagningsbesked för studier på masternivå i Sverige. Studenter från länder vars medborgare avkrävs visering för inresa till Sverige har sedan dess inlett sina ansökningsprocesser om uppehållstillstånd och har således begett sig till en svensk utlandsmyndighet för att lämna fingeravtryck och fotograferas.

Gör antagningsprocessen mer inkluderande

Sverige har drygt 60 utlandsmyndigheter som hanterar uppehålls- och arbetstillstånd. Disponeringen av utlandsmyndigheter som hanterar tillstånden skiljer sig beroende på kontinent och region. I Afrika finns exempelvis 15 svenska utlandsmyndigheter som behandlar dem, varav endast två är belägna i Västafrika. Det är endast Sveriges ambassader i Abuja, Nigeria och Bamako, Mali, som behandlar uppehålls- och arbetstillstånd i en region med cirka 420 miljoner invånare. Både Nigeria och Mali präglas av inhemska oroligheter de senaste åren. Västafrikanska studenter kan således utsättas för en ökad säkerhetsrisk vid resor till ambassaderna i Abuja och Bamako.

Det säger sig självt att en inkluderande antagningsprocess som baseras på studenters kvalifikationer snarare än storleken på deras plånböcker bör ligga i Sveriges intresse. Detta är särskilt viktigt att poängtera då resursstarka studenter från konfliktområden förmodligen har förutsättningarna att färdas till utlandsmyndigheter i andra regioner som inte präglas av konflikt.

Studenter från länder utanför EU/EES betalar relativt höga studieavgifter för studier i Sverige och man skulle därför kunna tro att studieavgifterna i sig redan har bidragit till en socioekonomiskt snedvriden antagningsprocess. Flertalet studenter erhåller dock stipendium för att finansiera sina studier i Sverige.

Nordiskt samarbete krävs

Inför höstterminen 2021 erhöll var fjärde av alla betalande studenter ett stipendium från de statliga stipendieprogrammen i syfte att täcka hela eller delar av studieavgiften. Eftersom varken internationella eller utländska stipendieprogram är inkluderade i dessa uppgifter från UKÄ:s årsrapport för 2021, är det troligt att den verkliga procentandelen är betydligt högre.

Det säger sig självt att en inkluderande antagningsprocess som baseras på studenters kvalifikationer snarare än storleken på deras plånböcker bör ligga i Sveriges intresse

Själva fotograferingen och lämnandet av fingeravtryck kan tyckas vara en simpel process för den ansökande, men det innebär administrativt arbete för utlandsmyndigheten. Om fler utlandsmyndigheter ska hantera uppehålls- och arbetstillstånd krävs det mer resurser. Resursfrågan är oundviklig, men definitivt inte olöslig. Våra grannar i Norden har nämligen inte bara liknande akademiska utbildningssystem som Sverige, utan även snarlika ansökningsprocesser för uppehållstillstånd för studier inom dito.

Högre utbildning som bistånd

En resurseffektiv lösning och ett naturligt steg i ett redan starkt nordiskt samarbete hade varit om nordiska utlandsmyndigheter fördelade hanteringen av uppehållstillstånden sinsemellan. I praktiken hade detta inneburit att studenter från utvecklingsländer skulle kunna ansöka om uppehållstånd för studier i Sverige hos våra nordiska grannländer, och vice versa.

Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att vi lyckas attrahera studenter från utvecklingsländer till Sverige. Svenska institutet framhäver värdet av kapacitetsutveckling och studenternas potentiella bidrag till utveckling inom demokrati och rättigheter i hemländerna efter sina studier i Sverige. Kompetens, utbildning och yrkesskicklighet förvärvad i Sverige blir således ett betydelsefullt biståndsmedel som främjar välstånd. SFS efterfrågar därmed en utredning om utökat samarbete vad det gäller tillståndsprocessen för studier i Sverige.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024