Trumps valseger skickar USA och Europa på teknisk kollissionskurs

Redan innan Tesla-miljardären Elon Musk skrev under på parollen hade Trump en extremt kritisk hållning till EU:s ”inblandning” i amerikanska angelägenheter och ”förtryck” av amerikanska företag.

Men med Musk som de facto kampanjpartner, och nu en central person i Trump 2.0, ställs den redan inflammerade relationen mellan USA och EU på teknikområdet på sin spets.

Musk finansierade Trump i ett antal avgörande swing states genom sin fond ”America PAC” och initiativ som lotteriet (som visade sig inte vara ett lotteri) som delade ut en miljon dollar om dagen till en slumpmässig väljare (som var en skådespelare och inte en slumpmässig väljare).

På bara några månader lyckades Musk spendera mer än 100 miljoner dollar för att kampanja för Trump och bidra till att hans seger blev verklighet.

Den amerikanska teknikentreprenören spelade ett högt spel, men han vann och har nu officiellt införlivats i den amerikanska centraladministrationen som ansvarig för ett nytt ”Department of Government Efficiency” eller Doge – ett namn som departementet inte av en slump delar med Musks favoritkryptovaluta, dogecoin.

Samtidigt finns det redan rapporter om att han har deltagit i flera högprofilerade samtal med bland annat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Irans ambassadör i USA.

Techkrig kan leda till en ljus framtid i Europa

Det råder ingen tvekan om att Musk kommer att ha en central roll i den kommande administrationen så länge han vill, och så länge två så stora bräckliga egon kan arbeta sida vid sida.

Sammantaget är det bäddat för en betydande sammandrabbning mellan ett Trumpdrivet USA, som vill säkerställa obegränsad tillväxt för sina egna företag, och ett EU som desperat försöker kompensera för att ha legat hopplöst efter när det gäller teknik och innovation i årtionden.

Det råder ingen tvekan om att Musk kommer att ha en central roll i den kommande administrationen så länge han vill, och så länge två så stora bräckliga egon kan arbeta sida vid sida

Det är ingen liten utmaning med de transatlantiska förbindelserna där Förenta staterna är Europas i särklass största och viktigaste handelspartner, och där europeiska företag till stor del är beroende av de tjänster som erbjuds av amerikanska teknikföretag.

Det finns flera faktorer som står på spel i det kommande teknikkriget, och alla kommer inte nödvändigtvis att vara till USA:s fördel. Om EU spelar sina kort rätt kan utmaningen för Trump bli början på en ljusare teknisk framtid i Europa.

Utmaningen är förstås att EU inte precis har en historia av att göra just detta – spela sina kort rätt – och lite för ofta har en tendens att blockera sig själva.

EU:s tekniska böter kan få betydande reaktioner

En av de stora striderna kommer utan tvekan att bli de böter som ålagts ett antal teknikjättar, som Margrethe Vestager personifierades av i stor skala under sin tillträdande, ledd av bland annat EU:s Digital Markets Act (DMA) från 2022.

Böterna gavs för monopolliknande åtgärder till Apple, Google, Meta och andra. I mars delade EU till exempel ut en böter på ungefär 15 miljarder svenska kronor till Apple på begäran av klagomål från ett av de stora europeiska teknikföretagen, Spotify.

På samma sätt tvingades Apple betala 13 miljarder euro mer i skatt i Irland efter förändringar i landets lagstiftning som innebär att det inte fungerar lika mycket som skatteparadis vilket har varit fallet tidigare.

Kommissionen har också särskilt fokuserat på Musks X och funnit att de sociala medierna inte följer EU:s lagstiftning om transparens och ansvarsskyldighet, och att ett antal av dess metoder är vilseledande. Framtida böter från EU kommer utan tvekan att påverka Trump och ge betydande reaktioner från andra sidan Atlanten.

Enligt EU:s Digital Services Act kan kommissionen dela ut böter på upp till sex procent av X:s intäkter tillsammans med sex procent av intäkterna från Musks andra företag som Tesla, SpaceX och Neuralink.

Det är förmodligen otänkbart att vi skulle nå den nivå där straffets storlek är större än det totala värdet av X, som har sjunkit dramatiskt sedan Musks övertagande.

Trump lever för symbolpolitik

Men Musks självutnämnda kamp mot EU, och särskilt den tidigare kommissionären Thierry Breton, är väldokumenterad, eftersom en del av den har ägt rum inför allmänheten på X. Här har Musk bland annat svarat på Bretons påminnelse om att X måste följa lagen med det relativt betydelsefulla svaret: ”Ta ett stort steg tillbaka och bokstavligen knulla ditt eget ansikte”.

Trump lever för symbolpolitik, både när han ger och tar, och framtida böter från EU kommer utan tvekan att påverka honom och ge betydande reaktioner från andra sidan Atlanten.

Men Musks självutnämnda kamp mot EU, och särskilt den tidigare kommissionären Thierry Breton, är väldokumenterad, eftersom en del av den har ägt rum inför allmänheten på X

Utan Musk är det dock svårt att föreställa sig att Trump skulle leverera det stora försvaret av techbolagen, som han tidigare haft en ansträngd relation med på grund av vad han länge har sett som deras liberala partiskhet och undertryckande av högerröster.

Teknikcheferna viftar på svansen för Trump

Trumps vicepresident J.D. Vance (som själv har ena foten i tech-sfären med goda kopplingar till Peter Thiel och andra högerröster i Silicon Valley) har tidigare förespråkat att Google ska delas upp, och vi kommer sannolikt att få se en situation där vissa techbolag (som X och Amazon) får betydligt mer positiv särbehandling än andra (som Google och Meta).

President Joe Biden var i stor utsträckning överens med EU om att fokusera på teknikjättarnas inflytande och affärsmodeller. Både för de demokratiska konsekvenserna och för de monopolåtgärder som USA:s federala handelskommission och justitiedepartementet försökte stoppa.

De amerikanska teknikcheferna har dock i stort sett lagt sig på rygg och viftar nu på svansen samtidigt som de tittar upp på Trump med tomma ögon. Så hans syn på dem kan mjukna ganska markant jämfört med tidigare.

Dessutom kommer det bara att göra teknikkriget större att Trump tenderar att blanda ihop allt politiskt.

I september förklarade Vance att USA kan komma att släppa stödet till Nato om EU börjar reglera Musks plattformar – något som den nya EU-kommissionären för teknisk suveränitet och säkerhet, Henna Virkunen, fick förhålla sig till när hon var på en utfrågning förra veckan.

Ett sådant sätt att tänka följer retoriken från Trumps första mandatperiod, där ”något för något”-diplomati praktiserades och ”attacker” mot amerikanska företag sågs som en attack mot USA självt.

EU:s bötessystem är dock en viktig understrykning av att den tidigare ståndpunkten att om bara de amerikanska teknikföretagen hade ordning på sina affärer på hemmaplan, så skulle de inte vara ansvariga för någonting i världen, är över.

EU har öppnat sig avsevärt på det regulatoriska området, och de allra flesta teknikföretag navigerar idag enligt EU:s lagstiftning, även när de agerar utanför EU. Därför är det svårt att föreställa sig att valet av Trump skulle ha någon inverkan på EU:s strategi här.

Blev påkommen med byxorna nere

Det talas också om att EU-kommissionen tidigt i den amerikanska valrörelsen tillsatte en krisledningsgrupp för att hantera efterdyningarna av en eventuell valseger för Trump.

EU ertappades med byxorna nere för sista gången 2018, när Trump införde tullar på import av stål och aluminium från EU.

Planen verkar nu att sätta hårt mot hårt snarare än att förlita sig på att Trump ska komma till någon form av ”förnuft”, som man naivt trodde skulle hända förra gången. I den utgör bötessystemet en viktig understrykning av att Europa vill ha en annan regleringsframtid på teknikspåret än USA.

Viljan att utgöra ett alternativ till den tekniska utvecklingen i USA går dock långt utöver den rättsliga vägen för EU. Och i detta kan vi hitta några av de positiva saker som kan komma ut av ett regelrätt teknikkrig mellan de två transatlantiska parterna.

Med alltför många års förseningar förstår EU nu i allt högre grad behovet av att stödja europeiska teknikföretag och öka både offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling på tekniksidan.

Både för att stärka den europeiska konkurrenskraften, som i Draghirapporten nyligen beskrevs som utomordentligt svag, och för att minska beroendet av amerikanska företag.

För EU-kommissionen har detta redan inneburit ett nytt initiativ för AI-chipp, en AI Act, ett Cloud Initiative, medan ECB:s tidigare chef Mario Draghi föreslog en EU-lag om moln- och AI-utveckling i sin rapport om EU:s konkurrenskraft.

Men kanske viktigast av allt, att visa att en annan teknisk väg är möjlig än den som USA har representerat under de senaste decennierna.

Till skillnad från många av de amerikanska teknikföretag som bidrar till att driva på missnöje, ojämlikhet och odemokratiska värderingar, vill EU skapa en alternativ teknikindustri där demokrati och säkerhet är genomgripande värden.

Men kanske viktigast av allt, att visa att en annan teknisk väg är möjlig än den som USA har representerat under de senaste decennierna

Det är också vindarna i Europa som bland annat har fått Danmark att flytta sin tech-ambassadör från Silicon Valley och hem till Europa.

Valet av Trump, och de hårda striderna på techsidan som utan tvekan kommer att lyftas som ett resultat av Musks roll, kan därför visa sig vara den bult i ryggen som EU behöver om den europeiska techindustrin verkligen ska komma igång.

Ett kommande handelskrig inom tech måste därför inte bara handla om att bekämpa USA med sin egen medicin, utan om att försöka skapa ett nytt ramverk för hur och kring vad man ska konkurrera.

EU måste använda den stora transatlantiska oenigheten för att mobilisera stöd och resurser till europeiska teknikföretag för att påskynda den långa process som krävs för att komma till en plats där de kan börja stå på egna ”tekniska ben”.

Inget är så effektivt som yttre "fiender" när trupperna ska samlas inåt. Låt oss se om så blir fallet för EU.

Fotnot. Artikeln har översatts från altinget.dk med författarens medgivnade.