Trump ser ut att ha vunnit, hur illa kan det gå?

Trump ser ut att gå mot valseger. Vad innebär det, vad händer när Trump vinner?

Kommer han verkligen att försöka låsa in sina politiska motståndare? Och omvänt, frige alla de människor som avtjänar fängelsestraff för attacken mot kongressen den 6 januari?

Kommer han att avskeda tusentals tjänstemän och ersätta dem med sina egna anhängare, införa 60-procentiga strafftullar på kinesiska varor och sätta in militären för att deportera många miljoner utlänningar utan uppehållstillstånd?

Och den stora frågan: Kommer han – som många befarar – att lyckas försvaga demokratin i USA så mycket att hans parti kan sitta kvar vid makten även efter att de fyra åren har gått?

Minst lika troligt att det hela kommer att sluta i ingenting, eftersom Trump är så kaotisk. 

Matt Continetti, tankesmedjan American Enterprise Institute

Kort sagt: Hur illa kan det gå?

Ingen vet svaret – kanske inte ens Donald Trump själv. Och bland amerikanska bedömare går åsikterna starkt isär.

Bland de mer oroliga finns den konservative kommentatorn David Frum, som förutspår kaos i The Atlantic:

”Under hans första mandatperiod som president späddes Trumps korruption och brutalitet ut av hans okunnighet och lathet. Den andra gången kommer Trump med en mycket bättre förståelse för systemets sårbarheter, fler villiga medhjälpare i släptåg och en mycket mer fokuserad agenda för vedergällning mot sina motståndare och straffrihet för sig själv. När folk funderar över vad en andra mandatperiod för Trump skulle kunna innebära, underskattar de det kaos som väntar.”

Därmed är han i linje med de många som varnar för att det kommer att få enorm betydelse att Trump inte omges av människor som kommer bromsa honom eller insistera på att han ska följa lagen.

Under Trumps första presidentskap fylldes Vita huset och administrationen av klassiska, konservativa republikaner med erfarenhet från Bush-eran eller ännu längre tillbaka. De övertalade honom att avstå från många vilda planer – från att använda militären mot demonstranter till att dra ut USA ur Nato. Men den här gången förmodar de flesta att Trump kommer att skapa ett team av ja-sägare.

”Han faller lätt för smicker”

Men det är långt ifrån alla som tror på teorin att Trump kommer att köra över allt och alla.

När jag var i Washington tidigare i år och besökte den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute hade deras chef för politiska studier, Matt Continetti, en annan tolkning av kaos.

– Jag vet att många tror att Trump kommer att vara mycket farligare om han blir omvald. Därför att han har mer erfarenhet och därför att han vill komma med sitt eget folk. Men jag tycker att det är minst lika troligt att det hela kommer att sluta i ingenting, eftersom Trump är så kaotisk. Han faller lätt för smicker och har mycket svårt att hålla fokus.

USA i ett bättre läge än Brasilien och Indien

Och en av USA:s ledande statsvetare, den tyskfödde Yascha Mounk, tror också att USA:s demokratiska institutioner kan stå pall. Han pekar på fyra faktorer som har stor betydelse för om en populistisk politiker gör bestående skada på demokratin – eller om oppositionen kan lyckas komma tillbaka. Och alla fyra faktorerna pekar mot att USA har större motståndskraft än länder som Polen, Ungern, Turkiet, Brasilien och Indien, som alla har sett populister komma till makten i demokratiska val.

Den första faktorn är om en demokrati har många år bakom sig. Om ett land har genomgått en rad fredliga maktskiften, och om befolkningen är relativt rik, ökar det demokratins chanser att överleva. Detta sågs också under upproret den 6 januari, då polis och militär inte ställde sig på presidentens sida i det uppenbara kuppförsöket.

Den andra faktorn är näringslivets oberoende i förhållande till regeringen. I rika länder är företagen – inklusive de stora, oberoende medierna – bättre rustade att stå emot trycket från en auktoritär regering.

Den tredje faktorn är decentraliserad makt. I länder som Ungern och Venezuela kan en envåldshärskare få enorm makt genom att placera lojalister i ett fåtal nationella institutioner som valkommissioner, domstolar, TV-kanaler och polis. Men i USA har de 50 delstaterna omfattande självstyre, och de demokratiska guvernörerna i Kalifornien, New York, Pennsylvania och många andra platser kommer inte att lyda order från Trumps Vita hus.

Den fjärde faktorn är vetorätten. I vissa länder finns det väldigt få begränsningar för vad en majoritet i parlamentet kan besluta, så länge det är inom grundlagen. Men i USA är beslutsprocessen mer omständlig. Dels finns det två kammare i parlamentet, dels har senaten ett inbyggt minoritetsskydd, vilket gör att det krävs en mycket stor majoritet för att driva igenom nya lagar.

Men vi andra då?

Allt detta ger anledning till försiktiga förhoppningar för USA. Men hur är det med resten av världen? Konsekvenserna av en Trump-seger kan mycket väl bli större för resten av världen än för USA. Det är osannolikt att Trump kommer att fortsätta stödja Ukraina, och det kan tvinga ukrainarna att ge upp de erövrade områdena eller i värsta fall leda till att hela landet faller i Rysslands händer. För Europa kommer detta att leda till ett akut behov av upprustning – inte minst om Trump återigen skapar tvivel kring hans och USA:s stöd för Nato.