Diplomater förbereder sig på att skydda Europa mot Trump

BRYSSEL. Kaffet kallnade och ingen rörde croissanterna när USA:s president i mitten av juli 2018 bjöd in Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, till frukost på den amerikanska ambassaden i Bryssel för att förbereda två dagars toppmöte.

– Ni ger bara pengar till Ryssland, samtidigt som ni ber oss att beskydda er från Ryssland, sade Donald Trump, som inför rullande kameror avbröt Stoltenberg för att hävda att Tyskland på egen hand hade gjort sig beroende av rysk gas.

Ett par meter längre bort vid det prydligt dukade bordet satt Natos mångåriga talesperson, rumänskan Oana Lungescu. Hon minns känslan av förvåning på båda sidor av bordet.

– Mitt intryck var att presidentens egen delegation var nästan lika överraskade som oss. Mittemot mig satt Trumps stabschef, John Kelly, och tittade upp i taket, berättar Lungescu drygt sex år senare, när ett omval av Donald Trump inte är omöjligt.

– Vi blev förbluffade över att president Trump plötsligt satt där och attackerade Tyskland så intensivt i den här situationen, som ju egentligen bara skulle ha varit en fotografering. Han var mycket skarp i sin kritik mot européerna, säger hon.

Lungescu, som var chefstalesperson för Nato under både Anders Fogh Rasmussen och Jens Stoltenberg åren 2010–2023, är i dag forskare och analytiker vid den säkerhetspolitiska tankesmedjan Royal United Services Institute i London.

Hon minns hur toppmötet sommaren 2018 utvecklades till ett dramatiskt gräl där Trump skällde ut tyskarna och andra europeiska länder och krävde en bättre deal för USA. De andra fick antingen betala mer eller klara sig utan amerikanskt skydd. Det var ett möte som skapade djupa sprickor i alliansen.

Nu säger presidentkandidaten Trump samma saker igen.

– Men den gången lyckades man faktiskt till slut lugna Trump, som lämnade toppmötet med löften om större europeiskt engagemang. För honom var det hela bara en ”affär”. På så sätt gav det toppmötet oss både insikten om vad Trump kan tänkas göra och några viktiga indikationer på hur Europa kan hantera honom som president, säger Oana Lungescu.

Inför veckans presidentval är det dock inte alla i Bryssel som känner samma tillförsikt som hon.

Två radikalt olika kandidater

Medan opinionsundersökningar pekar på ett nära dödläge mellan republikanen Donald Trump och Demokraternas kandidat, vicepresident Kamala Harris, har både Nato och EU länge förberett sig för den provocerande och bedrägerianklagade miljardärens möjliga återkomst till Vita huset.

Mittemot mig satt Trumps stabschef, John Kelly, och tittade upp i taket

Oana Lungescu
Tidigare talesperson Nato

– Den största faran är att vara oförberedd. Bara Trumps starka dragning till auktoritära ledare och diktatorer kommer att göra relationen mellan Europa och USA mycket svår om han blir president igen, säger Constanze Stelzenmüller, direktör för Center on the United States and Europe vid den amerikanska tankesmedjan Brookings i Washington DC.

Med Kamala Harris skulle det bli något helt annat, säger hon.

– Harris är kanske mindre traditionellt transatlantisk än Joe Biden. Men hennes närmaste utrikespolitiska rådgivare har stor kunskap om Europa. Jag förväntar mig att hon som president skulle vara vänlig men bestämd och säga: européer, ni måste göra mer för er egen säkerhet, säger Stelzenmüller.

I över ett år har ambassadörer, arbetsgrupper och institutioner i Bryssel konfidentiellt arbetat med olika scenarier för vad detta amerikanska presidentval kan innebära för Europa.

Fokus ligger särskilt på vad som händer om Donald Trump återkommer i en ny och ännu mer kraftfull maktposition. På senare tid har det nästan hållits dagliga möten om planer för hur EU ska försvara sig diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt mot vad som förväntas bli en ännu mer aggressiv administration om han återväljs.

De två amerikanska presidentkandidaternas ståndpunkter ”skiljer sig radikalt på många områden, inklusive synen på USA:s roll i världen”, skrev EU:s interna säkerhetspolitiska tankesmedja EUISS nyligen i en rapport om valets betydelse.

”USA:s presidentval kommer att få långtgående konsekvenser för EU:s egen utrikespolitik. Valets utgång kommer att påverka Rysslands krig mot Ukraina, konflikten i Mellanöstern, spänningarna i Indo-pacifiska regionen och styrkan i de transatlantiska banden. Bryssel måste vara förberett på vad som helst”, konstaterar experterna, som bland annat ger råd till EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Kan underminera Natos trovärdighet

Medan Kamala Harris i stor utsträckning ses som en garant för kontinuitet i förhållande till den avgående presidenten, Joe Biden, betraktar många europeiska diplomater och politiker Donald Trumps potentiella återkomst som en ”bomb” på alla dessa områden.

I Nato förbereder sig de andra allierade länderna på en situation där både USA:s stöd till Ukraina och amerikanernas förpliktelse till grundprincipen om gemensamt försvar återigen kan komma att sväva i ovisshet.

Den amerikanska säkerhetspolitiske experten Jeremy Shapiro tror inte att Donald Trump formellt kommer att dra ur USA ur Nato om han blir president igen.

– Varför skulle han göra det? Det är alltför besvärligt, men det behöver han inte heller. Bara Trumps ord om att han endast kommer att skydda länder som enligt honom uppför sig korrekt kommer att helt underminera Natos trovärdighet. Är det någon som tror att han kommer försvara Estland? Nej, eller hur, säger Shapiro, som är forskningsdirektör vid European Council on Foreign Relations och tidigare rådgivare i det amerikanska utrikesdepartementet.

– Även om Kamala Harris blir president kommer hon att förvänta sig större militära investeringar från européerna. Men det är något helt annat om Trump kommer tillbaka. Då måste länder som Polen och Danmark fundamentalt börja omvärdera sin säkerhetspolitik, säger han.

Europas ledare underskattar Trump igen

Jeremy Shapiro är inte imponerad över planerna på möjliga handelspolitiska motåtgärder ”och inte särskilt mycket annat” som han bedömer att de europeiska regeringarna och institutionerna har förberett. Innerst inne fruktar han att de flesta EU-länder i slutändan kommer att prioritera sina egna ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen.

– Tyvärr tror jag att många europeiska regeringar ännu en gång håller på att massivt underskatta vad Donald Trump kan tänkas göra och vilka konsekvenser det kan få för Europas säkerhet och ekonomi. De håller en massa möten, men de tror egentligen inte på det, säger Shapiro.

Det är något helt annat om Trump kommer tillbaka

Jeremy Shapiro
Säkerhetspolitisk expert

– De är inte ordentligt förberedda på vad det innebär när deras viktigaste säkerhetsgarant plötsligt vänder sig emot dem och i stället använder sin makt för att hota och pressa.

Många europeiska regeringar och experter är oroade över vad som kan hända utrikes- och säkerhetspolitiskt om en återvald Trump drar tillbaka USA:s ekonomiska stöd till Ukraina. De förväntar sig också att han, som väntat, omedelbart skulle börja förhandla med Rysslands president Vladimir Putin om en ukrainsk kapitulation.

Jakob F. Kirkegaard är expert på transatlantiska frågor på tankesmedjan Bruegel i Bryssel och Peterson Institute i Washington DC. Han har inga tvivel om att Donald Trump skulle vara beredd att offra Ukraina.

– Trump säger att han kan få slut på kriget på en dag. Och det kan man kanske också, om man låter Putin vinna det. Det är naturligtvis helt oacceptabelt för Ukraina och även för EU – men det skulle innebära att Europa måste betala mycket mer om ukrainarna ska kunna fortsätta kämpa, säger han.

Finns likheter

Samtidigt riskerar Europas handelsrelation till USA att utsättas för ett aldrig tidigare skådat tryck.

Alla de potentiellt mycket allvarliga konsekvenserna för Europa av ytterligare en presidentperiod för Donald Trump skymmer faktumet att handelssamarbetet redan är ansträngt och att varje amerikansk president kommer att ha ett starkt fokus på att skydda USA:s industri, särskilt från Kina men också från Europa och andra delar av världen.

”Trots sina stora skillnader finns det även utrikespolitiska likheter mellan Republikanernas och Demokraternas kandidater. Båda ser till exempel Kina som det största strategiska hotet mot USA – långt viktigare än Ryssland – och de planerar att öka tullar och andra handelshinder mot Peking”, står det i rapporten från EUISS.

”Båda kandidaterna delar också målet att säkerställa och skydda strategiska industrier inom USA:s gränser och att förkorta försörjningskedjorna, både för att stärka den nationella säkerheten och för att stimulera jobbskapande inom landet.”

Handelskrig över Atlanten

Bruegels expert Jakob F. Kirkegaard medger att Kamala Harris inte löser alla problem om hon blir vald. Men det är inget jämfört med Trump.

– Även om Kamala Harris blir president kommer det fortfarande att finnas spänningar i handelsrelationen, precis som det har varit under Joe Biden. Men jag tror faktiskt att Harris kommer att vara ännu mindre benägen att använda strafftullar på varor än Biden. Om Trump däremot blir president, kommer vi mycket snabbt att stå inför ett direkt handelskrig, säger han.

Om Trump blir president, kommer vi stå inför ett direkt handelskrig

Jakob F. Kirkegaard
Tankesmedjan Bruegel

Kirkegaard förutspår att en återvald Donald Trump snabbt skulle förverkliga sina hot om strafftullar på både kinesiska och europeiska varor som kommer in i USA. I så fall måste EU slå tillbaka hårt, menar han.

– EU kan inte låta sig skrämmas på det sättet. Om Trump gör allvar av att införa 10, 20 eller 30 procents tull på europeiska varor, måste EU göra detsamma med amerikanska varor här hos oss. Vi kan hamna i ett handelskrig som hotar det transatlantiska handelssamarbetet på ett sätt vi inte sett sedan andra världskriget, säger Kirkegaard.

Enligt Financial Times förbereder sig EU på ett handelskrig med tullbarriärer som kan kosta européerna förlorad export värd över 1 500 miljarder svenska kronor om året.

Säkerhet är bara handel

När Donald Trump vann presidentvalet 2016 verkade det som om han själv också var förvånad. Hela hans presidentskap präglades i alla fall av bristande förberedelse och en hög omsättning av rådgivare och ministrar som ofta inte höll med om hans drastiska inställning till omvärlden.

Om Trump återvänder som president kommer han denna gång vara betydligt bättre förberedd, och i Bryssel förväntar man sig att han kommer att sätta sina egna lojala allierade på varje betydelsefull position.

– Han kommer sannolikt att vara mer aggressiv och självsäker om han kommer tillbaka. Och vi måste räkna med att han ännu mer öppet än tidigare blandar samman säkerhet, försvar, pengar och handel, säger en diplomat.

Natos tidigare talesperson Oana Lungescu håller med om den förutsägelsen.

– När han senast var president såg vi en Donald Trump som betraktar strategiska frågor som en affär. Det är en förhandling som han ska vinna. Därför får européerna inte bli förvånade om han också blandar in handelsbalansen i de säkerhetspolitiska avtalen, säger hon.

– Det är destabiliserande och underminerande för Nato om Trump sår tvivel om det gemensamma försvaret på grund av pengar. Men det räcker inte att bara prata om vad USA kan tänkas göra. Allt detta talar för att Europas regeringar måste skärpa sig och vara redo att investera ännu mer i vårt eget försvar. Det kommer att behövas oavsett vem som sitter i Vita huset efter det här valet, säger Lungescu.

Oro för våldsamma upplopp

Men vad händer om det om en vecka inte står helt klart vem som vinner valet?

Det finns också en risk för att politiska, juridiska och kanske till och med fysiska konflikter kan bryta ut efter valet. Donald Trumps mest radikala anhängare har nu haft nästan fyra år på sig att öva inför sådana upplopp, sedan det misslyckade försöket att storma kongressen i januari 2021.

Den danska forskaren Jakob F. Kirkegaard, som själv har bott i USA i många år, säger att han känner en ny och annorlunda rädsla inför detta val.

– Jag bodde i Washington DC i 20 år, så jag har många lokala vänner i staden. Många av dem säger nu att de inte vågar vara där under själva valet och inte heller vid maktöverlämningen i början av januari. Helt enkelt för att de är rädda för våld. Det har jag aldrig upplevt tidigare, säger han.

Oavsett om Trump återvänder eller om stridigheter om makten bryter ut i Washington DC, kommer detta omedelbart att sätta Europas sammanhållning på prov.

Toppmöte hos Orbán efter valet

Medan de europeiska regeringarna och EU:s institutioner under de senaste veckorna har diskuterat förväntningar och möjliga reaktioner inför veckans ödesval i USA, har det också framkommit att de inte längre är helt eniga om Donald Trump.

Två dagar efter valdagen samlas ledare från hela Europa för två dagars toppmöte i Ungerns huvudstad Budapest. Detta blir deras första möjlighet att gemensamt reagera på valet av den nya ledaren i det land som är Europas viktigaste handelspartner och säkerhetspolitiska garant.

Men det är inte säkert att de kommer att reagera gemensamt. Det har visat sig vara mycket svårt att enas om att förbereda ett gemensamt uttalande. Anledningen är toppmötets värd: Viktor Orbán.

Ungerns regeringschef är nämligen en stor anhängare av Donald Trump. Och han är inte längre ensam om detta i ett Europa där den yttersta högern intar det ena regeringskansliet efter det andra.

Artikeln är översatt och bearbetad från Altinget.dk.