Skärpt asyllag kan bli mer än tillfällig

Efter höstens kraftiga tillströmning av asylsökande enades regeringen och de borgerliga om att strama åt inflödet. Pressen på det svenska asylsystemet var för hård och Sverige hade mer än väl tagit sitt ansvar i den globala flyktingkrisen.

Men därefter lade regeringen fram egna förslag som gick längre än överenskommelsen: Tillfälliga gränskontroller och id-kontroller på färjor och tåg, och en lagändring som innebär att asyllagstiftningen hamnar på EU:s miniminivå. När statsminister Löfven och dåvarande språkröret och miljöministern Åsa Romson (MP) presenterade åtstramningen var budskapet – sök asyl i andra länder.

Temporär lag

Det är därför som Sverige ska införa en temporär treårig lag med tillfälliga uppehållstillstånd, skärpt anhöriginvandring och hårdare krav på försörjning. Lagen ska träda i kraft den 20 juli i år och kommer att gälla dem som har sökt asyl i Sverige efter den 24 november 2015.

När riksdagen på tisdagen fattade beslutet var det enbart Centerpartiet och Vänsterpartiet som sade blank nej till lagen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna bildade majoritet. Liberalerna och Kristdemokraterna kritiserade delar av det nya regelverket, men lade ner rösterna vid voteringen om förslaget skulle avslås.

Fyra MP-ledamöter: Jabar Amin, Carl Schlyter, Valter Mutt och Annika Lillemets röstade dock mot partilinjen och ville avslå förslaget. De fick sällskap av Birgitta Ohlsson (L) som också röstade nej.

Liberalerna och Kristdemokraterna är bland annat motståndare till de hårdare kraven för familjeåterförening, men godkänner lagen i övrigt. Men helst hade de borgerliga sett ett lagförslag som är mindre restriktivt och i linje med den blocköverskridande uppgörelsen i höstas.

Sverigedemokraterna anser att regeringens förslag är i rätt riktning, men partiet vill gå längre och att en permanent lag om miniminivåer i asylpolitiken införs.

Vad händer?

En fråga är vad som händer med den temporära lagen om tre år.  Enligt planen ska en kontrollstation ske om två år. Miljöpartiet, som gått med på de skärpta reglerna under kraftiga politiska konvulsioner, ser helst att den översynen leder till att Sverige återgår till en mer generös politik.

Men det är inte säkert att regeringskollegan Socialdemokraterna anser att det är läge för detta mitt under valrörelsen utan vill vänta hela treårsperioden. Fram till dess är målet att förbättra mottagningssystemet, få en bättre fungerade etablering av de som får asyl och därefter återgå till en mindre stram politik. Under tiden kan EU ha enats om ett nytt asylsystem som ska leda till en jämnare fördelning av flyktingar, enligt regeringens plan.

Men när den tillfälliga lagen upphör den 20 juli 2019 har det varit val och en eventuell ny borgerlig regering har att handskas med den tillfälliga lagen. Inställningen till de nya skärpta kraven varierar från Centerns nej till Moderaternas krav på att bibehålla de strängare asylreglerna. Att återgå till den migrationspolitik som gällde tidigare skulle vara ett misstag, enligt Moderaterna som betonar att det handla om att satsa på integration och att människor ska komma in på arbetsmarknaden.

EU-lag en förutsättning

Men allt avgörs till Syvende och sist av läget i omvärlden – kriget i Syrien, läget i Afghanistan, Irak och Somalia eller om nya kriser uppstår med nya flyktingströmmar till Europa.

En avgörande faktor är om EU har lyckats att få en ny asyllagstiftning på plats med en jämnare fördelning av asylsökande mellan länderna – och att länderna faktiskt tillämpar den. Ett första förslag har presenterats av EU-kommissionen och det ska nu tas om hand av länderna i ministerrådet och EU-parlamentet.

Det handlar om en svår fråga. Minst sagt. Tidigare försök för att få ett delat ansvar för flyktingmottagningen har inte fallit väl ut. Och det hela kompliceras av Storbritanniens vägval i EU som kan betyda att fokus hamnar på andra frågor de kommande år – oavsett om britterna stannar eller lämnar unionen.

Även en S-ledd regering får förhålla sig till detta.

Förlängning kräver nytt beslut

Migrationsminister Morgan Johansson har sagt att beslutet om skärpta asylregler är ett av de svåraste som han har varit med om. Men han har varit mycket tydlig med att Sverige aldrig ska hamna i samma läge som under hösten 2015 med en stor press på asylsystemet.

Och om förutsättningarna – stabil omvärld och ett nytt gemensamt asylsystem i EU – inte finns är det inte otroligt att lagen förlängs genom ett nytt riksdagsbeslut. Tidsbegränsade lagar kan leva länge.