Teknikföretagen: Bristande kompetens är ett hinder för svensk industri

Camilla Georgsson och Maria Rosendahl
Enhetschef kompetensförsörjning Teknikföretagen respektive näringspolitisk chef Teknikföretagen
Den svenska teknikbranschen är framgångsrik. Svensk industri ligger i framkant i teknikutveckling, inom AI-implementering och den gröna omställningen. Företagen skapar arbetstillfällen, skatteintäkter och framtidstro, vilket gynnar hela vårt samhälle. Men framgångarna är inte givna.
Företagens största utmaning
En av företagens största utmaningar är bristen på kompetens med kunskap och erfarenhet inom matematik, teknik och naturvetenskap, också kallat STEM. Detta bromsar företagens möjligheter att investera och expandera. En orsak är att alltför få unga väljer en utbildning inom STEM. På gymnasiet minskar andelen elever som väljer naturvetenskapliga eller tekniska program.
Inom högre utbildning är genomströmningen för låg – alltför många avbryter sina studier.
Allt för få genomgår yrkesutbildningar inom STEM. Inom högre utbildning är genomströmningen för låg – alltför många avbryter sina studier. Dessutom är nära hälften av alla nya doktorander inresande och många av dessa lämnar landet efter disputation.
Förbättra kompetensförsörjningen
Politiken har förstått att detta är ett stort problem, vilket har lett till att regeringen har lanserat en STEM-strategi, med konkreta mål för olika områden och utbildningsnivåer. Målen handlar bland annat om att öka andelen högpresterande elever i matematik, att Sverige ska bli EU:s bästa land i mätningarna Pisa och Timss samt att öka andelen elever som väljer naturvetenskapligt eller tekniskt program. Ytterligare ett mål är att öka antalet studenter inom STEM, inklusive basår, inom den högre utbildningen.
Som stöd i att realisera strategins mål har regeringen tillsatt en STEM-delegation med representanter från näringsliv, akademi och utbildningssektor. Det åligger många aktörer, inklusive näringslivet, att verka för bättre kompetensförsörjning inom STEM.
Ökad kompetens stärker konkurrenskraften
Vi har samlat branschens förslag inom respektive mål i strategin, och överlämnat dem till STEM-delegationen:
- utveckla matematikundervisningen genom pilotprojekt och större satsningar
- satsa på fortbildning för lärare, bland annat genom att omfördela inom den pågående satsningen Lärarlyftet och genom att satsa på ett STEM-lyft
- följ upp kommuner med hög andel obehöriga lärare
- gör om gymnasieskolan i grunden
- följ upp planerings- och dimensioneringsreformen av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
- genomför en kvalitetsgranskning av grundskolans teknikämne
- slopa åldersgränsen på 22 år inom det fjärde året på teknikprogrammet
- stötta strukturer för strategisk samverkan och samordning
- underlätta för investeringstunga utbildningar
- reformera resurstilldelningssystemet så att det främjar profilering, utbildningar med högt söktryck och god etablering på arbetsmarknaden samt innehåller särskilda resurser för livslångt lärande
- ta fram ”best practice” för att öka genomströmningen
- tilldela mer resurser till ingenjörsutbildningar med högt söktryck och god etablering på arbetsmarknaden
- stärk finansieringen av högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
- bygg vidare på framgångsrika pilotprojekt och satsningar för flexibla utbildningsformer.
Ökad STEM-kompetens i samhället är en avgörande fråga för landets teknikföretag och ytterst för Sveriges konkurrenskraft. Vi ser fram emot fortsatt god dialog med STEM-delegation och är förväntansfulla på att se resultaten av deras arbete.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över












