TCO: Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Placeholder image
”Partsöverenskommelsen undanröjer ett av de viktigaste hindren, privatekonomin, men det behövs även ett utbud av utbildningar som till form och innehåll är anpassade till såväl målgruppen som arbetsmarknadens behov.” Foto: Anders Wiklund/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

De utredningar som med utgångspunkt i överenskommelsen mellan PTK, Svenskt näringsliv, IF Metall och Kommunal lägger grunden för en historisk reform för omställning och livslångt lärande har nu presenterats.

En central del är ett nytt offentligt studiestöd där den som har arbetat i åtta år får möjlighet att studera upp till motsvarande två terminer på heltid. Studiestödet motsvarar 80 procent av tidigare lön upp till 4,5 inkomstbasbelopp/år. Ovanpå det läggs olika kollektivavtalade kompletteringar för de med högre inkomster än så. Efter ytterligare 15 års arbete återkvalificerar man sig för en ny period motsvarande en termins heltidsstudier. Av överenskommelsen framgår att utbildningen ska utgå från individen och stärka hens framtida ställning på arbetsmarknaden.

Dessa möjligheter är efterlängtade.

Ett relevant utbildningsutbud

I en SCB-studie som TCO lät genomföra bland yrkesaktiva tjänstemän säger 38 procent att de behöver vidareutbildning som de inte kan få av sin arbetsgivare inom ramen för sitt arbete. Partsöverenskommelsen undanröjer ett av de viktigaste hindren, privatekonomin, men det behövs även ett utbud av utbildningar som till form och innehåll är anpassade till såväl målgruppen som arbetsmarknadens behov.

Rätt skött så står vi inför en stor kompetens- och frihetsreform. 

Av partsöverenskommelsen framgår att det både kan handla om reguljär utbildning och om uppdragsutbildning som omställningsorganisationerna köper från privata eller offentliga utförare. Med utgångspunkt i de grupper på arbetsmarknaden som berörs av det nya studiestödet är det tydligt att utbildningen i hög grad kommer att behöva vara eftergymnasial. En majoritet av dagens sysselsatta har en eftergymnasial utbildning och även bland dem med gymnasium som högsta utbildningsnivå kommer många sannolikt efterfråga eftergymnasial utbildning.

Det betyder att såväl högskolan som yrkeshögskolan kommer att behöva tillhandahålla utbildningar som till form och innehåll passar yrkesverksamma individer som vill fylla på med utbildning som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Detta innebär både längre och kortare kurser – ofta på avancerad nivå – på hel- eller deltid.

Kräver samarbete

Ett relevant utbildningsutbud är inget som uppstår av sig själv – det krävs tydliga uppdrag och långsiktiga öronmärkta resurser. Att hitta rätt inriktning och innehåll på utbildningarna förutsätter också nära kontakter mellan lärosäten, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter, omställningsorganisationer, branschföreträdare och Arbetsförmedlingen.

Om studiestödet – som enligt överenskommelsen ska införas redan nästa år – ska fyllas med innehåll krävs att utvecklingen av ett utbildningsutbud påbörjas redan nu. Därför föreslår TCO:

  • Universitet och högskolor bör redan nu ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter, omställningsorganisationer och branschföreträdare ta fram förslag på utbildningar som riktar sig till samma målgrupper som det nya studiestödet.
  • I budgetpropositionen för 2022 bör öronmärkta resurser tillföras lärosätena för att utveckla och anordna sådana kurser.
  • Inom yrkeshögskolan bör den tillfälliga satsningen på korta flexibla utbildningar i form av kurser och kurspaket permanentas i budgetpropositionen för 2022.
  • En nationell samordnare bör omgående tillsättas med uppdrag att se till så att lärosätena och yrkeshögskolan, i samarbete med arbetsmarknadens parter, omställningsorganisationer och branschföreträdare utvecklar ett relevant utbildningsutbud för yrkesverksamma. Samordnaren bör även utreda formerna för en kontinuerlig dialog mellan arbetsmarknaden och utbildningsväsendet om utformningen av ett utbildningsutbud för kompetensutveckling och omställning.

En kompetens- och frihetsreform

Rätt skött så står vi inför en stor kompetens- och frihetsreform. För ingenjören eller den biomedicinska analytikern som kan bygga på med kunskap, för ekonomen som vill byta bana, men också för personer som börjat arbeta efter gymnasiet och som efter åtta år i arbetslivet får en chans att pröva eftergymnasial utbildning utan att behöva ta studielån.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor