Ta bort hindren för utrikes födda på arbetsmarknaden

Nyanlända saknar ofta de sociala och professionella nätverk som i hög grad påverkar deras rekryterings­möjligheter. Hela sju av tio jobb tillsätts via kontakter. Samtidigt är den svenska arbetskulturen fylld av oskrivna regler.

Hur ser ett bra cv ut? Hur presenterar man sig på en intervju? Vilka sociala koder finns på arbetsplatsen? Kunskap som är lätt att ta för given blir hinder för den som är ny i Sverige.

Diskrimineringens konsekvenser 

Dessutom leder diskriminering till markanta skillnader i anställningsmöjligheter. En femtedel av de företagsledare som tillfrågades i PwC Sverige och Stiftelsen Järvaveckans rapport Näringslivet: Mångfald och inkludering 2025 uppger att de vid anställningsintervjun skulle påverkas negativt av ett mellanöstern- och/eller afrikanskt kling­ande namn.

Bristen på inkludering skapar en arbetsmarknad som är ineffektiv och som tappar sin konkurrenskraft

En förortsdialekt skulle påverka negativt hos 42 procent av företagsledarna; en muslimsk tro hos en tredjedel. Om inte deras synsätt på mångfald och inkludering förändras, får en stor del av kandidaterna med utländsk bakgrund aldrig chansen att visa sin förmåga – och det har allvarliga konsekvenser.

Hindren skapar nämligen ett sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda.

Gapet växer

Under andra kvartalet 2025 var arbetslösheten bland utrikes födda i åldern 20–65 år 14,7 procent, jämfört med 5,0 procent för inrikes födda. Sverige befinner sig även bland de länder med högst arbetslöshet i EU generellt.

Medan en del av sysselsättningsgapet kan förklaras av faktorer som utbildningsnivå och vistelsetid, är det även bland högskoleutbildade migranter fyra gånger vanligare att vara arbetslös jämfört med inrikes födda högskoleutbildade i Sverige. Bristen på inkludering skapar en arbetsmarknad som är ineffektiv och som tappar sin konkurrenskraft.

Mentorskap som verktyg

Den ideella organisationen Belong vill skapa ett samhälle där alla har möjlighet att vara delaktiga. I våra mentorprogram har vi stöttat mer än 3 500 utrikes födda att närma sig arbetsmarknaden.

Det visar sig gång på gång: med mentorn som bollplank öppnas dörrarna mot både nätverk, drömjobb och tillhörighet. Civilsamhället med organisationer som Belong gör sitt för att ta bort hindren för utrikes födda, men näringsliv och offentlig sektor behöver också skapa förutsättningarna för en arbetsmarknad som tar vara på potentialen i människor – oavsett bakgrund.

Vägen mot inkludering

På arbetsmarknaden annonseras många tjänster aldrig ut, utan tillsätts i egna, slutna nätverk. Genom att alltid annonsera lediga tjänster får fler chansen att söka. Även språkkraven ​​kan ofta förtydligas. Vilka arbetsuppgifter kräver att personen pratar flytande svenska? En femtedel av Sveriges befolkning är utrikes födda, ofta med ett annat modersmål än svenska. De riskerar att avstå från att söka tjänster som de egentligen är fullt kvalificerade för.

Slutligen behöver rekryteringsprocesser bli både anonymiserade och kompetensbaserade. Det är mänskligt att påverkas av faktorer som namn, ålder och utseende. Genom anonymisering minskas risken för medveten och omedveten diskriminering.

Det är mindre än ett år kvar till nästa val och integration återfinns bland väljarnas viktigaste valfrågor. Nu står Sverige inför ett vägskäl: antingen låter vi kompetens gå förlorad, eller så väljer vi att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga. Inkludering är en styrka. Det är dags att ta bort hindren för utrikes födda på arbetsmarknaden.