"Sveriges krisberedskap är helt undermålig"

Nationellt har mer än 900 personer smittats av löpelden covid-19 men siffran är utan tvekan högre – detta eftersom att samtliga regioner ska sluta testa coronafall utanför riskgrupper eftersom man behöver prioritera resurser, mörkertalet kan vara enormt.

Dagliga rapporter gällande larm om brist på skyddsutrustning, brist på provtagningsmaterial och smittskyddsenheter som kapitulerar är tecken på en sak: Sveriges krisberedskap, och i synnerhet sjukvårdens, är helt undermålig.

Behövs ett robust system

Svaret från våra styrande politiker är skrattretande: En fullkomligt skadlig hantering där fel analyser har dragits, gagnlösa åtgärdspaket har presenterats och en tillsynes vilja att totalt rasera den svenska befolkningens förtroende för vår nationella krishantering.

Det som behövs är ett starkt ledarskap baserat på intuition och handlingskraft, en diskussion om den nationella säkerheten kopplat till epidemier samt ett robust system för att säkerställa sjukvårdens försörjningsberedskap.

Saknas stationära sjukhus

Regionerna är i dag ansvariga för krishanteringen av sjukvården, något som resulterat i kaos.  

Max Haienhjelm Andreasson och Hugo Hobring
Ungsvenskarna SDU

Pandemiutbrottet sätter Sveriges försörjningsberedskap på prov och resultatet är dessvärre underkänt. Beredskapslagren som en gång fanns i Sverige är sedan länge nedrustade vilket resulterat i nationella brister och sjukhus som knappt klarar av att lösa kärnverksamheten.

Under kalla kriget hade sjukvården sin egen lagerhållning av mediciner och staten hade beredskapslager med bland annat skyddsutrustning. Sjukvården hade även en nationell planering gällande krisberedskap som inkluderade allt från egna storkök till skolor kunde omvandlas till stationära sjukhus under kris och krig.

Förödande felmarginaler

Regionerna är i dag ansvariga för krishanteringen av sjukvården, något som resulterat i kaos.

Detta medför att beredskapen ser olik ut från region till region, sjukhusen saknar lager och är beroende av dagliga transporter som med minsta felmarginal kan vara förödande. Detta är något vi kunde vittna om förra året när Apotekstjänst hade leveransproblem och försatte flera regioner i stabsläge.

I Sverige finns endast 526 intensivvårdsplatser och 140 isoleringsrum. En nationell plan med riktlinjer för samtliga sjukvårdsinstanser och en bred utbyggnad av beredskapen krävs för att möta framtida kriser.

Saknas lagerhållning 

Konsekvenserna av denna horribla krishantering syns i vardagslivet, mathyllorna i det lokala Ica står tomma och oron växer hos allmänheten till följd av regeringens slapphänta svar på krisen.

Sverige har inte alltid varit så dåligt förberett på kriser. Under kalla kriget hade Sverige massiva komplex med lagerhållning av livsmedel, flera hundra stycken sträckte sig från Ystad till Haparanda och svensken var bunkrad till tänderna.

En bred planering fanns för att möta kris och konflikt och civilförsvaret var redo att skydda den svenska nationen och dess befolkning, något som i dagsläget ej är möjligt. I dag klarar sig Sverige i en vecka om importen av livsmedel stoppas.

Behövs nytt ledarskap

Effekten av den politiska obalans som råder av ett misslyckat ledarskap har lett till minskat förtroende för myndigheterna, bristande sunt förnuft och en oro för Sveriges principiella säkerhet. Bortsett från det fysiska hotet om sjukdom har regeringen försatt Sverige i en situation där ekonomin redan har tagit stor skada och riskerar att ta ännu större skada framöver.

Kontentan av denna text är simpel, Sverige behöver ett nytt ledarskap som prioriterar den svenska befolkningen först, ett ledarskap som bygger upp det svenska totalförsvaret och beredskapen, ett ledarskap som möter kriser med järnhand och som går att räkna med. Vi kan inte längre vara naiva i frågan om Sveriges säkerhet.