Sverige kan spara 15 miljarder kronor på att förbättra hjärtsjukvården

Enligt Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, uppgick de totala samhällskostnaderna för hjärt-kärlsjukdomar i Sverige till drygt 60 miljarder kronor år 2019. Skulle vi lyckas halvera antalet akuta hjärtinfarkter och stroke skulle många i dag slippa någon form av kroniskt ohälsotillstånd. Detta skulle innebära en stor vinst, för såväl den enskilde som samhället i stort.

Hjärtinfarkterna har halverats sedan 2000

European heart network, den samlade patientrörelsen för personer med hjärtproblem, uppskattar att detta skulle kunna sänka samhällskostnaderna med 15 miljarder årligen. Det motsvarar hela satsningen regeringen planerar att göra på det civila försvaret. Siffran är från 2017, sedan dess har inflationen stigit påtagligt vilket gör den möjliga besparingen än större i dag.

Antalet hjärtinfarkter har de facto minskat med hälften sedan år 2000, men stora skillnader kvarstår när det gäller socioekonomiska faktorer som har betydelse för ohälsa. Personer över 20 år med enbart förgymnasial utbildning har 3,5 gånger högre risk för stroke och 2,6 gånger högre risk för hjärtinfarkt jämfört med de som har eftergymnasial utbildning, enligt Region Stockholms folkhälsorapportering.

Hjärt-Lungfondens stora studie SCAPIS visar att individer som bor i områden med låg socioekonomisk status löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck jämfört med motsvarande starka områden. Diabetes och obesitas är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större.

Farligt för hjärtsjuka att bo i Ängelholm

Den ojämlika risken för hjärt-kärlsjukdom avspeglas också i hur vården ges – och inte ges – i olika delar av Sverige. Den senaste årsrapporten från kvalitetsregistret Swedeheart visar på skillnader mellan sjukhus som är oacceptabla. Bor du i Landskrona, Lindesberg eller Karlskoga är sannolikheten mycket högre att du som hjärtpatient genomfört ett fysiskt träningsprogram lett av en fysioterapeut, än om du bor i Östersund, Karlstad eller Ängelholm. Som patient ska man kunna förvänta sig en likvärdig vård, oavsett var man bor.

Swedeheartrapporten speglar hjärtvården som bedrivs på sjukhusen, men fångar inte den vård som utförs inom primärvården. Detta gör bilden av hjärtsjukvården otydlig. Primärvårdens sekundärpreventiva arbete efter en hjärtinfarkt är mycket viktigt för att minska återinsjuknande.

Som hjärtpatient riskerar man att försvinna i ett vårdsystem utan tydlig samordning. 

Ungefär hälften av alla patienter remitteras i dagsläget direkt till primärvården för uppföljning efter hjärtinfarkt, men vi vet i det närmaste inget om primärvårdens resultat. Vi vet än mindre om primärvårdens uppdrag att arbeta förebyggande för att individer inte ska bli hjärtsjuka. Samtidigt får vi inom Riksförbundet HjärtLung återkommande signaler om att frågor och stöd kring rökning, kost eller motion inte ges av primärvården.

Patienter lämnas utan karta och kompass

Som hjärtpatient riskerar man att försvinna i ett vårdsystem utan tydlig samordning. Nya behandlingar, läkemedel och teknik utvecklas snabbt, men det är svårt för vården att hänga med. Kranskärlssjukdom är en kronisk diagnos som kräver långsiktigt samarbete mellan flera vårdnivåer. Trots det lämnas patienten ofta utan vägledning – utan karta och kompass.

Det är totalt upp emot två miljoner personer i Sverige som är drabbade av hjärtsjukdom. Att en samlad nationell satsning kan ha stor inverkan, det visar inte minst utvecklingen inom cancerområdet. Det är dags att Sverige tar ett nationellt grepp om hjärtsjukvården.

På europeisk nivå arbetar man nu för att ta fram en europeisk hjärtplan. Flera länder utformar egna planer. Sverige saknar en sådan. Det är dags för Sverige att ta beslut om en nationell plan för hjärtsjukvården. Planen behöver inkludera den samlade vården men också ta ett samlat samhälleligt grepp om hur färre kan bli hjärtsjuka.

På bordet ligger 15 miljarder kronor för samhället att spara om man lyckas med att halvera hjärtinfarkterna. Sverige har lyckats tidigare, så vi vet att det går. Det behövs göras igen, för att fler hjärtan ska slå längre.