Sverige behöver en medmänsklig flyktingpolitik igen

För tio år sedan anlände över en miljon människor till Europa – den största gruppen flyktingar sedan andra världskriget. Majoriteten flydde på livsfarliga vägar från krig i bland annat Syrien och Afghanistan. Under 2015 sökte drygt 160 000 av dessa människor asyl i Sverige.

122 miljoner på flykt

Sedan 2015 har de humanitära behoven i världen ökat dramatiskt. Eskalerande konflikter, klimatförändringar och ekonomisk instabilitet har drivit antalet människor på flykt till nya globala rekordnivåer. Enligt FN är nu 122 miljoner människor på flykt världen över – elva gånger Sveriges befolkning. En enorm utmaning som inte går att möta med hårdare gränskontroll och hot om deportationer.

Samtidigt som antalet människor på flykt har ökat det senaste decenniet har EU och Sverige begränsat de lagliga och säkra vägarna till våra länder. De flesta länder har fört en politik som syftat till att minska antalet asylsökande. I strid med internationella regelverk används biståndsmedel för att tvinga tillbaka människor till sina hemländer i stället för att möta migrationens grundorsaker.

Migration bidrar till Europas ekonomiska motståndskraft.

Även mottagandet av kvotflyktingar för vidarebosättning stramas åt. Från att ha tagit emot 5 000 kvotflyktingar per år sedan 2018 – och 6 401 under 2021 – har den nuvarande regeringen sänkt antalet till endast 900 personer per år från och med 2023. Det är en minskning med 82 procent och går stick i stäv med UNHCR:s bedömning av globala behov.

Flyktinginvandringen gynnade Sverige

En rapport från Tankesmedjan Katalys visar att den stora flyktinginvandringen 2015 bidrog till goda år för samhällsekonomin. Trots att utländska arbetstagare endast utgjorde omkring nio procent av den totala arbetskraften år 2022, har de stått för hälften av dess tillväxt under de senaste tre åren, konstaterar den Europeiska centralbanken. Migration bidrar till Europas ekonomiska motståndskraft.

Samtidigt visar rapporter att Sveriges befolkning är positivare i sin attityd till migration jämfört med många andra länder. Under det senaste året har Sverige rankats nummer två bland länder i Europa med den högsta graden av acceptans för invandrare.

Som många andra europeiska länder brottas Sverige med utmaningar som arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap. Men att försvåra för människor att anlända på säkra sätt, skapa osäkerhet kring om och hur länge de får stanna, och uppmuntra till återvandring främjar inte integration, trygghet och välfärd. Tvärtom. Sverige behöver en ansvarsfull och medmänsklig asyl- och migrationspolitik.

Forma en human flyktingpolitik

Här är några konkreta steg:

• Stå upp för den grundläggande rätten att söka asyl – oavsett varifrån människor kommer eller hur de anländer till Sverige.
• Utöka antalet säkra rutter så att människor inte tvingas riskera sina liv på farliga resor i sökandet efter skydd. Ett sätt vore att öka antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot och basera urvalet på behov och inte på subjektiva bedömningar om integrationspotential.
• Konsultera berörda grupper, inklusive flyktingar, kvinnoledda grupper och minoritetsgrupper, i beslut kring migration – inte minst i implementeringen av EU:s migrations- och asylpakt.
• Prioritera bistånd i de svåraste humanitära kriserna, även där det kan vara svårt att arbeta, för att motverka grundorsakerna till att människor tvingas fly – konflikter, fattigdom och klimatförändringar.

För tio år sedan visade Sverige vad som är möjligt när människor på flykt möts med öppenhet och solidaritet. Detsamma gällde även flyktingmottagandet efter Rysslands invasion av Ukraina. I en värld där migration är ett faktum, där konflikter och kriser ökar, är det hög tid att Sverige och Europa utformar en hållbar och human flykting- och migrationspolitik för framtiden. Vi har kunskapen, resurserna och erfarenheten. Det som krävs är politisk vilja.