Debatt

Stor okunskap om den kooperativa företagsformen inom svensk högskola

Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör vara självklara inslag i akademisk utbildning och forskning. Men så är det inte i Sverige. Det skriver Anders Dahlquist-Sjöberg, ordförande Svensk Kooperation och vice vd KF, och Anna Karin Hatt, vice ordförande Svensk Kooperation och vd och koncernchef LRF.

”Akademiska utbildningar i Sverige missar i dag oftast helt den kooperativa och ömsesidiga företagsformen enligt tidigare undersökningar från Svensk kooperation.”
”Akademiska utbildningar i Sverige missar i dag oftast helt den kooperativa och ömsesidiga företagsformen enligt tidigare undersökningar från Svensk kooperation.” Foto: Veronica Johansson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svensk Kooperations nya rapport visar att kunskapsutveckling och forskning om kooperation saknas i Sverige. I rapporten presenteras framgångsrika exempel från fyra olika länder som ligger i framkant vad gäller forskning och utbildning om kooperation: Finland, Belgien, Spanien och Kanada.

Sverige halkar efter

Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör vara självklara inslag i akademisk utbildning och forskning i Sverige. Vi ser att länder som Finland, Belgien, Spanien och Kanada satsar på kooperativ forskning och utbildning men att Sverige riskerar att halka efter. Vi hoppas att resultaten från rapporten ska inspirera till ytterligare ansträngningar vid svenska universitet och högskolor för ökad kooperativ kunskapsutveckling.

Akademiska utbildningar i Sverige missar i dag oftast helt den kooperativa och ömsesidiga företagsformen enligt tidigare undersökningar från Svensk Kooperation. Detta trots att kooperativa och ömsesidiga företag är en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. De hundra största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige sysselsätter i dag cirka 100 000 människor och har en omsättning på nära 500 miljarder. Men trots sektorns storlek och betydelse finns det en stor okunskap om den kooperativa företagsformen och det gäller tyvärr även inom den högre utbildningen.

Engagerade unga som vill starta företag vill gärna göra det tillsammans. Dessutom matchar de kooperativa värderingarna med hållbarhet, gemensamt ansvarstagande och långsiktighet väl med ungas värderingar, enligt en rapport från Kairos Future.

Sammantaget ger de internationella exemplen på framgångsrik kooperativ utbildning, forskning och utveckling en provkarta på hur och varför gynnsamma förutsättningar för kooperativ forskning och högre utbildning kan uppstå, bibehållas över tid och utvecklas.

Skapa rätt förutsättningar

Här nedan listas ett antal faktorer som verkar vara nycklar till utveckling och som med fördel kan vägleda initiativ från svenskt håll som vill öka kunskapsutveckling och forskning om kooperation och dess potential:

  • Skapa utbildnings- och forskningscentra/konsortium som samlar och bygger vidare på existerande kooperativ kunskap. Dessa kan samla aktiva forskare inom området men även andra aktörer från till exempel regional eller nationell nivå och representanter från kooperativa och ömsesidiga företag samt paraplyorganisationer.
  • Uppmuntra och möjliggör aktivt deltagande för forskare och doktorander i kooperativa nätverk, centra och andra organisationer – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
  • Ta vara på de internationella kopplingarna och möjligheterna som finns för forskare inom den kooperativa sektorn. Internationellt erkännande kan också stärka positionen på hemmaplan.
  • Bygg goda relationer mellan högskolorna och universiteten och den kooperativa sektorns främjande organisationer och paraplyorganisationer.

    De hundra största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige sysselsätter i dag cirka 100 000 människor och har en omsättning på nära 500 miljarder.

  • Professurer inom kooperation kan finansieras av offentliga medel men också av företag inom sektorn och donationer.
  • Vid större tematiska sammanhang och utbildningsprogram som berör exempelvis social ekonomi, socialt företagande, socialt ansvarstagande, nya samhällsutmaningar, nya företagsformer, innovationer, välfärdsstrategier och hållbarhet – se kooperation som en del av dessa.
  • Säkerställ att de kooperativa och ömsesidiga företagsformerna finns med i relevanta utbildningar, till exempel på handelshögskolor och i entreprenörskapsutbildningar.
  • Skapa valbara kooperativa kurser som del av olika program med i övrigt annan inriktning.
  • Det finns möjligheter för högskolor och universitet i att även erbjuda utbildningar och kurser till kooperativa och ömsesidiga företag.

Vi uppmanar nu högskolor och universitet i Sverige – satsa på utbildning och forskning om kooperation och se till att era studenter får en bred kunskap om företagande och näringsliv.

Nämnda personer

Anna Karin Hatt

Vd och koncernchef Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
fil.kand i statsvetenskap och internationella relationer (Göteborgs uni. 1995)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget