Statschefer överens om bud för klimatandel i EU-budgeten

MFF. Medlemsländerna är eniga om att följa kommissionens förslag och vika 25 procent av EU:s långtidsbudget åt klimatåtgärder. Men kvar står frågan om summan är definitiv.
– Vi kommer att fortsätta att driva på för att det här ska ses som ett golv, inte ett tak, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Frågan om hur stor andel av unionens långtidsbudget under de kommande sju åren 2021-2027 som ska gå till åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna har diskuterats intensivt sedan EU-kommissionen presenterade sitt förslag våren år 2018.

Kommissionen ville att andelen ska öka från dagens 20 till 25 procent. EU-parlamentetet höjde budet till 30 procent och miljöorganisationer och gröna partigruppen har önskat att andelen ska uppgå till som mest 50 procent.

Inom Ministerrådet har det dock varit mer oklart. I maj hade åtta länder, däribland Sverige och Danmark, samlats kring att andelen bör vara minst 25 procent. I juni var summan 25 med i utkastet, men fortfarande förhandlingsbar. Men därefter verkar det ha rört på sig. Inför torsdagens start på EU-toppmötet sade Stefan Löfven att det nåtts enighet.

– Det är viktigt att ha en hög ambitionsnivå på klimatområdet och att det återspeglas i budgeten. Det är bra att det nu finns en enighet om att 25 procent av budgeten ska gå till klimatåtgärder. Vi kommer att fortsätta att driva på för att det här ska ses som ett golv, och inte ett tak.

Olika bud om totalen

Andelssumman som diskuteras är att gå från nuvarande budgetperiodens 206 miljarder euro mot 320 miljarder, om kommissionens förslag till totalbudget går igenom. Men flera av nettogivarländerna, däribland Sverige, Danmark och Tyskland, är inte sugna på att långtidsbudgeten ska växa så mycket som föreslås från kommissionen. Den förhandlingen lär fortsätta till sista stund (se faktaruta).

Även om en målsiffra har tagits fram kvarstår dock en annan tung fråga i långtidsbudgetsamtalen på klimatsidan. Nämligen att bestämma hur man ska säkerställa att målnivån uppnås. Bland andra den svenska regeringen anser att metoderna för att följa upp och mäta arbetet behöver skärpas. De fokuserar nu på den frågan, tillsammans med en strid för att få in ordet ”minst” framför målsiffran 25.

Läs mer: Inom forskningsprogrammet Horizon har tidigare klimatandelsmål missats

Målet är att överenskommelsen om långtidsbudgeten mellan medlemsländerna ska kunna nås under december, men Stefan Löfven öppnar också för att samtalen kan fortsätta in i år 2020.

Klimatmålet får vänta

Den andra stora klimatfrågan under mötet rör diskussionerna om EU:s klimatambition i ett globalt perspektiv. Efter junimötets misslyckande – där fyra länder blockerade ett beslut om att unionen ska ha ett mål om netto-nollutsläpp år 2050 – ligger nu fokus på att komma överens vid decembertoppmötet. Det sker samtidigt som de årliga globala klimatförhandlingarna, COP25 i Chile, avslutas.

Ett smörjmedel i de avslutande diskussionerna ska dock välsignas redan under detta toppmöte. Detta genom att statscheferna trycker på för att stärka den så kallade ”Just Transition”-fonden. Fonden riktar sig nämligen till omställning i de regioner som är särskilt beroende av fossila resurser för den lokala ekonomin. Flera av de regionerna återfinns också bland de mest skeptiska staterna till ett netto-nollmål, Tjeckien, Ungern och Polen.

Läs mer: Pengar viktigt - men inte allt

En kvarstående fråga är hur fonden, i dag på 4,8 miljarder Euro, ska stärkas framöver. Polen slängde inför toppmötet in krav på att ”nya pengar” frigörs för att det ska vara aktuellt för landet att ställa upp på ett netto-nollmål.
– De nuvarande ramarna och instrumenten är inte tillräckliga för att uppnå klimatneutralitet, skriver Polen i sitt bud som Euractiv publicerat.

Forrige artikel Kommunal vill höja den statliga inkomstskatten Kommunal vill höja den statliga inkomstskatten Næste artikel Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar
M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

DEBATT. Kulturen bör ses som en naturlig del i totalförsvaret. Vi anser att Rekryteringsmyndigheten, i sitt krigs- och krisplaceringsarbete, ska få uppdraget att även inkludera kulturarbetarna, skriver fem Moderater i kulturutskottet.