Därför slår flera EU-länder bakut mot ett 2050-mål

KLIMAT. Det behöver inte vara mer pengar som avgör om EU kan få med sig alla länder på skärpta klimatmål, utan det kan vara mer komplicerat än så.

Foto: European Union, 2019
Jacob Hederos

BRYSSEL: Trots intensivt förarbete och separata diskussioner i alla relevanta ministerrådsformationer under våren gick torsdagens framryckning mot ett mål om ett klimatneutralt EU år 2050 inte vägen. Fyra länder slog bakut, och fler ska enligt Altingets uppgifter ha vacklat.

Nu ser unionen ut att missa chansen att stå i rampljuset vid FN:s extrainsatta klimatkonferens i september. I korridorerna på EU-toppmötet i Bryssel var det flera dystra miner på torsdagskvällen.
Bland förhandlare från den rikare delen av unionen återkom oftast ett förklarande argument till att det inte gick vägen:
– De vill bara ha mer pengar.

Utlovar den rikare delen av unionen bara mer finansiellt stöd skulle alla länder ställa upp på målet, går resonemanget vidare.
– Det har tidigare bara handlat om pengar i slutändan, sade en kommissionskälla.

Det handlar faktiskt om att vi inte vet hur detta ska gå ihop. Även om vi har försökt analysera underlaget och även om vi får ekonomiskt stöd.

förhandlare för centraleuropeiskt land.

En insatt källa uppger också att det var det tydligaste argumentet från ett av motståndarländerna.
– Ungern sa bara att det är mer pengar som behövdes. Det var en svag förhandling.

"Vi får inte ihop kalkylen"

Men det blir en delvis annan bild när Altinget talar med regeringsrepresentanter från de fyra motståndsländerna Tjeckien, Polen, Ungern och Estland.
– Det handlar inte om att vi inte ställer upp på att det här behöver göras för vår livsmiljös skull. Det handlar faktiskt om att vi inte vet hur detta ska gå ihop. Även om vi har försökt analysera underlaget och även om vi får ekonomiskt stöd. För vad händer exempelvis med våra ekonomier om vi ställer om vår bilindustri – och Kina och USA inte gör detsamma, säger en förhandlare till Altinget.

I slutsatstexten från torsdagens toppmöte uppmanas kommissionen och ministerrådet ta fram underlaget som ska göra det möjligt för länderna att få ihop kalkylen. Men från kommissionen är den första reaktionen främst förvåning.
– Men vi har ju redan gjort vårt jobb, säger en högt uppsatt tjänsteman något frustrerat, och hänvisar till det underlag till en långsiktig klimatplan som lades fram i november år 2018.

Läs mer: Så vill kommissionen sälja in en grön tillväxt

För vår del är det en stor framgång att 24 länder stod bakom vår linje. För bara en månad sen var vi åtta.

förhandlare för västeuropeiskt land

De säger dock att de saknar underlaget på landsnivå för att förstå hur de ska klara det?

– Ja, det är kanske något vi kan göra.

Kommissionstjänsteman säger vidare att det kan finnas en förklaring till motståndarnas argument om att det saknas underlag: Kompetensbrist.
– Varför ska du som ung och smart välja att arbeta på ett miljödepartement eller en naturvårdsmyndighet, om du kan få en fyrfaldigad lön om du väljer den privata sektorn. Du behöver vara en ordentlig idealist för att göra det valet. Det kan faktiskt förklara en hel del.

"Vi är förberedda på mer arbete"

En hög representant för ett västeuropeiskt land menar också att det är fullt förståeligt att det behövs mer arbete i Bryssel för att få igenom målsättningen. Diplomaten är inte särskilt förvånad över att 2050-målåret ströks ur slutsatserna.

– För vår del är det en stor framgång att 24 länder stod bakom vår linje. För bara en månad sen var vi åtta. Så att det behövs mer arbete var något vi redan var förberedda på. Jag vet att finländarna, som nu tar över ordförandeskapet, har arbetat mycket för att lägga grunden för hur detaljerna ska kunna mejslas ut under de kommande månaderna.

Diplomaten befarar dock att arbetet i rådet ska leda fram till att statscheferna sätter ner foten i alltför många frågor, och hänvisar till det ovanligt detaljerade beslut som togs när EU satte sitt 2030-mål.
– Det handlar om ett ”mindset”. Vi tror på att det viktigaste är att vi först sätter upp ett ambitiöst mål i linje med vad som krävs, och därefter ser till att få fram styrmedlen för att få det att gå att genomföra, säger diplomaten och fortsätter:
– De (länder som protesterade mot ett 2050-mål) vill inte röra sig en tum innan allt underlag, och helst också alla pengar, är i hamn.

Men från förhandlare för ”motståndarsidan” är tongångarna annorlunda.
– Det är klart att det är lätt för er i väst att ställa upp på ambitiösa mål, som redan haft gott om tid på er att ställa om. Vi dras fortfarande med en till stor del sovjetisk ekonomi. Det är ett mycket större steg för oss.

Tre faktorer som påverkar utmaningen

Policyrådgivaren Christian Egenhofer vid tankesmedjan Ceps håller till viss del med om det senare argumentet.
– För det första: Medborgarna är fattigare. Om då energiförsörjningen ska ställas om så kommer det kosta för energibolagen. En kostnad som vältras över på slutkonsumenten.
Han säger att det steget, som i Sverige och Tyskland kan innebära att priset ökar med 30 procent, i ett land som Bulgarien istället kan bli en fyrdubbling av priset.

– För det andra: Lägg till att en stor del av byggnadsutbudet inte är så energieffektivt, vilket gör att det krävs mycket energi för att värma upp dem. Då har du en tryckkokare för folkliga protester, särskilt som du i många av de aktuella länderna har stora statligt ägda energibolag.

 

"De har inte lyssnats på"

Som en tredje faktor lyfter Christian Egenhofer att flera ekonomier är ganska utsläppstunga och till stor del består av tung industri. För exempelvis Tjeckien, som är ett av de mest bilproducerande länderna i EU sett till BNP, ses därför skärpta klimatmål ett hot mot den egna industribasen.
– De har påpekat detta länge, och under senaste tid har det blivit bättre på att föra fram argumentet. Men det är inte helt klart att de blir lyssnade på, säger Christian Egenhofer.

När Altinget lyfter fram de invändningarna för förhandlare från den ”rikare” delen av unionen så håller de till viss del också med, även om de inte köper det resonemanget helt.
– Visst är det så, och EU-projektet är byggt på solidaritet där vi ska se till att vi kan hjälpas åt. Men samtidigt är det inte så att våra ekonomier bara är serviceekonomier som är lätta att ställa om. Det finns också mycket tung industri hos oss som har en tuff resa framför sig, säger en diplomat.

Frånvaron av opinion som skapar tryck

Vissa diplomater och kommentatorer pekar också på att det saknas en tillräcklig opinion i de aktuella länder som trycker på för att partierna ska våga genomföra reformer. I Tyskland påstås bland annat Kristdemokraterna ha svängt och ställt sig bakom ett 2050-mål ”med kniven mot strupen”, först efter att De Gröna i flera undersökningar gått om dem som största parti.

Läs mer: Pressen ökade när Tyskland svängde

Liknande trender ses inte i de nya medlemsländerna. En högt uppsatt kommissionstjänsteman pekar på EU-valsresultatet. 
– Jag tror knappt du kan se några gröna mandat öster om Berlin, det tyder på något faktiskt.

Läs mer: Gudrun Schyman: Oroande att klimatet delar Europa

Men bilden nyanseras av flera diplomater från de aktuella länderna som Altinget pratar med.
– Visst, det är inte som hos er. Men även hos oss bryr sig de unga. Jag kan exempelvis säga hur det ser ut vid mitt middagsbord: min tonårsdotter klagar alltid på att jag i min roll borde kunna göra mer för att få ner utsläppen hos oss. Jag svarar att det vill jag också. Vi vet bara inte helt hur.

Dokumentation

Slutsatstexten som antogs

Europeiska rådet framhåller betydelsen av toppmötet om klimatåtgärder som FN:s generalsekreterare har kallat till i september för att öka tempot i det globala klimatarbetet så att Parisavtalets mål kan uppnås, bland annat genom fortsatta ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer. Det välkomnar medlemsstaternas och kommissionens aktiva deltagande i förberedelserna.

Med anledning av de senaste månadernas sektorsspecifika diskussioner uppmanar Europeiska rådet rådet och kommissionen att påskynda arbetet med de villkor, de incitament och det stödjande ramverk som ska införas så att man i linje med Parisavtalet kan säkerställa en omställning till ett klimatneutralt EU1 som bevarar den europeiska konkurrenskraften, är rättvis och socialt balanserad, tar hänsyn till medlemsstaternas nationella omständigheter och respekterar deras rätt att besluta om sin egen energimix, med utgångspunkt i de åtgärder man redan enats om för att uppnå utsläppsminskningsmålet för 2030. Europeiska rådet kommer att slutföra sin vägledning före årets utgång, så att EU:s långsiktiga strategi kan antas och överlämnas till UNFCCC i början av 2020. I detta sammanhang uppmanar Europeiska rådet Europeiska investeringsbanken att intensifiera sina insatser till stöd för klimatåtgärder

1. För en stor majoritet medlemsstater måste klimatneutralitet uppnås senast 2050.

Läs mer här



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00