SPF Seniorerna: Gör det lättare för oss seniorer att jobba längre

Vi seniorer har en enorm kompetens och erfarenhet som arbetsmarknaden borde värdera som en resurs i större utsträckning. Detta sker förvisso redan på många håll, vilket framgår av färska sysselsättningssiffror från SCB. Samtidigt finns det en stor potential för att fler seniorer ska vilja och kunna jobba. Men då krävs förändringar.

Fler seniorer jobbar

De senaste 20 åren har vi sett en remarkabel ökning av sysselsättningen bland seniorer. Under perioden 2005–2024 har antalet sysselsatta i åldern 65–74 år ökat från 76 000 till 217 ­000 personer. Ökningen beror bara till viss del på att befolkningen i åldersgruppen har vuxit. Snarare handlar det om förbättrad hälsa, ett ökat intresse för att arbeta längre samt fler jobbmöjligheter och ekonomiska incitament.

Fler än var femte person i åldern 65–74 år jobbade under 2024. Dessutom, trots den svaga konjunkturen förra året, ökade sysselsättningen i åldern 65–74 år med 6 000 personer, medan sysselsättningen i åldern 15–74 år däremot sjönk med 29 000 personer. De sysselsatta seniorerna bidrog till BNP med hela 177 miljarder kronor år 2024 – en summa som överstiger bidraget från flera viktiga industribranscher.

Arbetsmiljön måste prioriteras av både politiken och arbetsgivarna för att fler ska kunna orka och vilja jobba längre.

Men om vi lyfter blicken och tittar på seniorers sysselsättning i andra europeiska länder, framgår det att länder som Estland, Lettland, Irland och Island har en högre sysselsättningsgrad bland seniorer än Sverige. I de nordiska grannländerna är sysselsättningsgraden antingen likvärdig med Sveriges eller något lägre. Dessutom har en lång rad andra europeiska länder uppvisat en snabbare ökning av sysselsättningen bland personer 65 år och äldre de senaste tio åren.

Stoppa åldersdiskrimineringen

Vi ligger alltså bra till, men vi kan och bör göra mer för att de seniorer som vill ska kunna jobba, jobba mer eller jobba längre i Sverige.

• Gör regelverken mer flexibla och med fler möjligheter till anpassade arbetstider och arbetsuppgifter. Utveckla breda lösningar där seniorer kan jobba vidare genom att trappa ner i slutet av arbetslivet – utan att det påverkar pensionen negativt.
• Höj successivt åldersgränsen i lagen om anställningsskydd (LAS), som sedan 2023 ligger på 69 år, och överväg att avskaffa den helt, så som Danmark har gjort.
• Prioritera arbetsmiljöåtgärder. Arbetsmiljön måste prioriteras av både politiken och arbetsgivarna för att fler ska kunna orka och vilja jobba längre.
• Underlätta ekonomiskt för seniorers deltagande på arbetsmarknaden, exempelvis genom att införa förmånliga inkomstskatter vid en tidigare ålder.
• Bekämpa åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Till exempel skulle en statlig informationskampanj kunna lyfta fram nyttan och värdet av senior arbetskraft, där även arbetsgivare, fackförbund och andra aktörer deltar.
• Säkerställ att tjänstepensionsinbetalningar i alla avtal upphör tidigast vid riktåldern och på sikt tidigast vid LAS-åldern.

Motverka negativa attityder till äldre

Att fler seniorer arbetar gynnar både individen och samhället. För individen innebär det meningsfull sysselsättning, gemenskap, bättre hälsa och en starkare ekonomi. För samhället ökat BNP-tillskott, högre skatteintäkter och att seniorers värdefulla erfarenhet och kompetens tas tillvara.

Både den som vill jobba vid sidan av pensionen och den som vill stanna kvar på arbetsmarknaden ska kunna göra det utan att stoppas av stelbenta regler eller åldersdiskriminering. Negativa attityder till äldre arbetskraft måste motverkas ytterligare – vi ska alla bedömas efter kom­petens, inte kronologisk ålder.