Slutreplik: Trygghet kräver respekt för individens integritet

Almega och Säkerhetsföretagen säger att de vill skydda anställda och företag. De målar upp en bild av att nästan varje arbetstagare är en säkerhetsrisk eller måltavla för kriminella nätverk.

Det är farligt och stigmatiserande. Det är få anställda som har sådana behörigheter att deras förflutna och privatliv kan innebära en verklig risk. 

Integritet före affärsintressen

Många bakgrundskontroller är ofta långtgående. Det handlar om dina sjukdomar, sjuka barn, banklån, betalningsanmärkningar eller brottslighet som har rensats ut ur belastningsregistret.

Almega och Säkerhetsföretagen skriver att affärsintressen innebär ökade behov av bakgrundskontroller men det är högst oklart varför affärsintressen ska väga tyngre än individens integritet.

Trygghet byggs av respekt, rättssäkerhet och balans

Fler bakgrundskontroller leder till att endast den som aldrig har gjort något fel ska kunna jobba och försörja sig. Det finns uppgifter som arbetsgivaren överhuvudtaget inte har att göra med om det inte handlar om säkerhetsklassning. 

Flera bakgrundskontroller är inte förenliga med Europakonventionen eller dataskyddslagstiftningen. 

Kontroll ger inte trygghet

Unionen har länge efterlyst en tydlig lagstiftning som sätter gränser för hur långt arbetsgivare får gå. Vi välkomnar regeringens utredning men är oroliga för att de styr den i fel riktning. Det är inte rimligt att människor ska få hela sitt privatliv granskat för att man söker arbete.

Det är inte rättssäkert och det är inte tryggt. 

Lagstiftningen kräver att kontroller ska vara proportionerliga men vi ser att det ofta leder till en sorts nolltolerans. Tillit ersätts av misstänksamhet. 

Kontroll ger inte trygghet på jobbet. Trygghet byggs av respekt, rättssäkerhet och balans mellan arbetsgivarens behov och individens rätt till ett privatliv.

Därför måste vi våga säga nej till överdrivna kontroller.