Sluta misstänkliggöra folkbildningen

Linus Olofsson och Jesper Rehn
Förbundschef respektive förbundsordförande Studieförbundet Vuxenskolan
Nyligen presenterade Studieförbundet Vuxenskolan ett nytt intressepolitiskt program. Det finns flera skäl till att vi har tagit fram programmet. Ett är att tydligare visa vilken samhällsnytta vi redan gör – varje dag, i hela landet. Genom studiecirklar, kulturverksamhet och lokala mötesplatser stärker vi människors möjlighet att förstå sin samtid, delta i demokratin och ta ansvar i det gemensamma.
Debatten präglas av misstänksamhet
Ett annat skäl är behovet av en sansad röst. I ett läge där många debatter präglas av misstänksamhet, hårda ord och snabba moraliska domar behövs aktörer som står stadigt i övertygelsen att demokratin inte överlever utan vettiga samtal – också om svåra frågor. Studieförbundet Vuxenskolan är just en sådan aktör. I vår praktiska verksamhet möts människor med olika erfarenheter, bakgrunder och åsikter. Där tränas inte bara kunskap, utan förmågan att lyssna, pröva argument och leva med olikheter.
Demokratins utmaningar – desinformation, misstro och social splittring – kan inte enbart mötas med lagstiftning och myndighetsstyrning. Ett levande civilsamhälle och en stark folkbildning är avgörande för att lyckas. Det visar inte minst Sveriges historia.
Med rätt förutsättningar kan folkbildningen också göra ännu större nytta i mötet med vår tids och framtidens stora utmaningar: som digitalt utanförskap, beredskap, ofrivillig ensamhet och ett samhälle som slits isär längs geografiska och sociala linjer.
Bevara självförvaltningsmodellen
Ett Sverige som håller samman förutsätter att människor kan tänka själva, lyssna på andra och delta i gemensamma samtal. Här har folkbildningen en särställning. Vårt arbete är långsiktigt, relationsbaserat och lokalt förankrat. Just därför fungerar det, och just därför kräver det också stabila och tillitsfulla villkor. Folkbildning ska finnas i hela landet och vara möjlig för alla, oavsett funktionsförmåga, ekonomi eller digital vana. Det kräver långsiktiga investeringar och ett gemensamt ansvar från stat, regioner och kommuner.
Demokratins utmaningar – desinformation, misstro och social splittring – kan inte enbart mötas med lagstiftning och myndighetsstyrning
Vi står upp för yttrandefriheten, men också för samtalets ansvar. Åsikter som kränker människors värdighet eller ifrågasätter demokratins grunder får aldrig stå oemotsagda – samtidigt som demokratiska villkor måste utformas så att de inte kväver öppna samtal eller gör svåra frågor omöjliga att diskutera.
Självförvaltningsmodellen, där politiska beslut hålls på armlängds avstånd från folkbildningens innehåll, är en demokratisk säkerhetskonstruktion som skyddar både kvalitet och frihet. När den respekteras stärks tilliten – mellan medborgare, civilsamhälle och stat. Därför måste den bevaras.
Folkbildningen formar framtiden
De senaste åren har folkbildningen ofta ifrågasatts i den allmänna debatten. Det är nu hög tid för folkhögskolor och studieförbund att tydligare berätta om vår samhällsnytta. Tillsammans med våra hundratusentals deltagare formar vi framtidens Sverige till ett land med stark levande demokrati, till ett land där människor kan leva och utvecklas fritt, och där vi lär oss nytt och löser problem tillsammans.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över












