Slöseriet måste få ett slut – stoppa de ineffektiva återkravsprocesserna

Fusket i assistansbranschen måste bekämpas. Det är vi de första att skriva under på. Men erfarenheterna från de senaste årens rättsprocesser visar att det finns anledning att se över hur kontrollresurserna används – och vilka effekter de får. Målet måste vara ett system som både upptäcker fusk och skyddar rättssäkerheten, utan att onödiga resurser binds upp i processer som inte leder till resultat.

Sedan 2017 har Försäkringskassan återkrävt cirka 1,3 miljarder kronor i felaktigt utbetald assistansersättning. Det låter som en stor summa, men motsvarar bara 0,4 procent av all ersättning som betalats ut under perioden. Samtidigt har myndigheten genomfört över 5 700 kontrollutredningar, där endast 1,4 procent lett till fällande dom. Det här tyder på att fusket, även om det finns, är betydligt mindre omfattande än den bild som ofta förmedlats.

Ett särskilt bekymmer är att återkrav ibland drivs parallellt med att frågan om assistansbehov fortfarande prövas i domstol.

Krävande processer kan påverka branschens mångfald

Vi på Humana har i våra processer – där vi inte delat myndighetens bedömning – fått rätt i fall motsvarande 97,2 procent av återkravsbeloppen. Det visar hur komplexa och svårbedömda dessa ärenden är. Det säger också något om vikten av rättssäkra processer, där det finns möjlighet att föra sin talan och där bedömningar görs noggrant.

Ett särskilt bekymmer är att återkrav ibland drivs parallellt med att frågan om assistansbehov fortfarande prövas i domstol. Om det senare visar sig att det tidigare beslutet om behov står fast, faller ofta återkravet. Men då har redan både tid och resurser lagts på en process som kunde ha avvaktat. Detta skapar osäkerhet – för individen, för anordnaren och för rättsväsendet.

För små aktörer eller enskilda personer kan situationen vara extra svår. Många saknar resurser att hantera långa och juridiskt krävande processer. Risken är att bara stora aktörer har möjlighet att driva dessa ärenden vidare, vilket på sikt kan påverka mångfalden i branschen. Det gynnar ingen – allra minst de som är beroende av en fungerande och kvalitativ assistans.

Ifrågasätter inte behovet av kontroll 

Vi ifrågasätter inte att kontroll behövs. Tvärtom – vi vill bli granskade och bidra till ett robust system. Men vi tror att det går att skapa en bättre balans. Fokus bör läggas på att förebygga fel tidigt, särskilt i nya ärenden eller i situationer där riskerna är större. Resurserna behöver riktas dit där de gör mest nytta.

Vi ser också ett behov av att myndigheter och utförare kan ha en öppen dialog om hur systemen fungerar i praktiken. Vi delar samma mål: att assistans ska ges till rätt personer, på rätt sätt, med hög kvalitet. Då krävs också en gemensam förståelse för verkligheten – och ett arbetssätt som är både effektivt och rättssäkert.

Det finns mycket att vinna på att utveckla kontrollsystemet. Det handlar om att använda resurser klokt, undvika onödiga processer och samtidigt värna dem som assistansen är till för. Ett mer träffsäkert arbetssätt stärker tilliten, sparar skattemedel och gör att vi tillsammans kan fokusera på det viktigaste: att stötta människor att leva sina liv fullt ut.