Släpp inte igenom propositionen om hållbara vattentjänster

Den 4 april lämnade regeringen propositionen Vägar till hållbara vattentjänster till riksdagen efter att frågan, på uppdrag 2016 av dåvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP), utretts av Anders Grönvall.

Utredningen och remissen på utredningen 2018 skickades till sedvanliga myndigheter, Svenskt vatten, Sveriges kommuner och regioner – men dessvärre inte till berörda fastighetsägare i den nationella intresseföreningen VA-i-tiden.

”Undermålig kunskap”

Små avlopps påverkan är en fråga som det finns mycket undermålig kunskap om i Sverige, enligt såväl dåvarande miljöministern Per Bolund (MP) som tillsynsmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Av det skälet har det statliga forskningsrådet Formas fått i uppdrag att undersöka befintlig forskning om små avlopp, vars roll för övergödning ännu inte är klarlagd. Formas undersökning är för närvarande föremål för analys hos Rådet för evidensbaserad miljöanalys. Analysen kommer inte att vara klar före sommaren och har därför inte beaktats i propositionen.

Då den evidensbaserade kunskapen om små avlopp för närvarande saknas och frågor om de små avloppens roll för övergödning inte är tillräckligt genomdiskuterad och klarlagd, är propositionen enligt vår uppfattning inte tillräckligt beredd för ett beslut i riksdagen eftersom evidens i form av vetenskap och beprövad erfarenhet saknas. Forskningen om små avlopp är pågående, men är i nuläget ofärdig.

Fler frågor behöver behandlas

Vår uppfattning är att det finns frågor som inte har behandlats i utredningen, exempelvis resurshushållning, smittskydd, sårbarhet vid beredskap, krig, cyberattacker, markretentionens betydelse, ekonomi och rättssäkerheten kring stora och små avlopp. Kvaliteten på dricksvatten från de kommunala vattenverken med föroreningar, PFAS (som exempelvis upptäckts i Ronneby, Uppsala, Östersund, Gävle och Halmstad) och frågor som tillsammans med utredningen En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet, kring EU:s dricksvattendirektiv, behöver beaktas.

Om Käppala-anläggningen slås ut genom en cyberattack innebär detta sannolikt en katastrof för stockholmarna

Utredningen föreslår en ny ordalydelse av paragraf 13 i lagen om allmänna vattentjänster, då Sverige inte lever upp till säkert och gott dricksvatten från alla kommunala VA-anläggningar och det är bristande underhåll av de mer än 83 000 kilometer långa ledningarna. Utredningen föreslår även att det ska skrivas in att VA-huvudmannen, kommunen eller VA-bolaget ska vara skyldiga att underhålla VA-ledningarna så att gott och säkert dricksvatten garanteras utifrån vattendirektivet, vilket EU-kommissionen påtalat inte sker i dag. Detta är skäl nog att avvakta med nuvarande proposition och få ett helhetsperspektiv på VA-frågan, då vatten är vårt viktigaste livsmedel och tillgången till dricksvatten är en mänsklig rättighet enligt FN.

Analys saknas av kommunalt VA

Utsläppen från kommunala avloppsreningsverk är underskattade då de sällan räknar in bräddningar, som enligt befintlig forskning uppgår till i snitt två till tre procent av inkommande vattenmängder. I Sverige släpps 270 ton fosfor ut till recipient med det behandlade spillvattnet, enligt statistik från SCB och Naturvårdsverket. Det innebär 0,03 kilo fosfor per person och år från de kommunala avloppsreningsverken. Närmare 90 procent av befolkningen bor i tätorter med kommunalt avloppsreningsverk, det vill säga nio miljoner människor. Detta ska jämföras med nästan noll utsläpp till recipient från små avlopp som leds ut i mark (AR 1987:6, Naturvårdsverket, 2003).

I föreliggande proposition finns ingen som helst analys kring hur VA ska fungera för de nio miljoner som är anslutna till kommunalt VA om de kommunala VA-anläggningarna slås ut vid en cyberattack, som exempelvis har drabbat Coop och Kalix kommun. Om Käppala-anläggningen slås ut genom en cyberattack innebär detta sannolikt en katastrof för stockholmarna. De enskilda VA-anläggningarna, som cirka 1,2 miljoner personer utnyttjar, är inte sårbara på motsvarande sätt.

Invänta Formas utlåtande

Då utredningen från 2018 inte resulterade i en proposition förrän 2022 anser vi att det finns starka skäl till att invänta Formas analys kring små avlopp. Det skulle säkerställa att propositionen vilar på evidensbaserad kunskap och saklig grund, vilket den inte gör i nuläget. Då finns möjligheten att få ett helhetsperspektiv på VA-frågan då den inte är tillräckligt belyst i nuvarande proposition.

VA-i-tiden kräver därför att beslut om propositionen, som ska beslutas om i riksdagen i juni, skjuts på framtiden. Den behöver kompletteras med Formas analys kring små avlopp, så att den nya vattentjänstlagen vilar på evidens i form av vetenskap och beprövad erfarenhet.