Debatt

”Skolministern har en alltför ensidig syn på digitala läromedel”

Flera missuppfattningar om digitala läromedel tycks ha påverkat beslutet att styra skolans satsningar mot analoga läromedel. Det skriver Fredrik Bengtsson, vd kunskaps- och läromedelsföretaget NE.

Skolminister Lotta Edholm (L) vill se mindre skärmtid i skolan.
Skolminister Lotta Edholm (L) vill se mindre skärmtid i skolan. Foto: Tim Aro/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

När statsbudgeten för 2023 presenterades sa skolminister Lotta Edholm (L) att ”digitala läromedel finns ju där, det har inte varit problemet. Alldeles för få elever har tillgång till böcker”. Vidare skrev Edholm i Expressen att regeringen vill att skolan ”fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid”. Det tyder på en alltför ensidig syn på digitala läromedel.

Utbredd brist på digitala läromedel

Under pandemin blev det tydligt att bristen på digitala läromedel är utbredd på flera håll, och i en ny undersökning, NE:s Lärarpanelen, uppger var sjunde lärare att de saknar förutsättningar att använda digitala läromedel i undervisningen.

Det är dessvärre inte den enda missuppfattning som tycks ha påverkat beslutet att styra skolans satsningar mot analoga läromedel. Utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm (L) skrev i sin tur: ”Det som skolor efterfrågar är framför allt fler läroböcker – inte fler surfplattor, pedagogiska appar eller digitala läromedel.”

Vilka skolor då? frågar vi oss.

Parallella satsningar krävs

Svaren i Lärarpanelen, där 1 519 lärare besvarat frågor om läromedel, visar nämligen att inte ens en tredjedel, 29 procent, är positiva till regeringens ambition att satsa mer på tryckta läromedel. Betydligt fler, 40 procent, anser att politiken ska satsa minst lika mycket på digitala läromedel. 28 procent av lärarna som besvarade enkäten vill inte att politiken ska lägga sig i vilka former läromedlen har över huvud taget.

Satsningen på läroboken och ambitionen med ”en bok per elev och ämne” är i grunden ett positivt initiativ. Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman beräknar dock att nuvarande satsningar inte ens räcker till en bok per elev.

28 procent av lärarna som besvarade enkäten vill inte att politiken ska lägga sig i vilka former läromedlen har över huvud taget.

Läroböcker och digitala läromedel kompletterar varandra och båda behövs i skolan. Den relevanta frågan måste därför fortsatt vara hur olika sorters läromedel används och hur de kan bidra till elevernas kunskapsutveckling – inte vilket format läromedlet har. Att det ena historiskt har fått stå tillbaka för det andra rättfärdigar inte att göra om misstaget. Det måste gå att satsa på båda parallellt.

Sverige har antagit en digitaliseringsstrategi om att bli ”världsbäst” på att ta vara på digitaliseringens möjligheter. När Skolverket strax före jul lämnade in ett förslag på en ny strategi lyftes två saker fram: Skolan ska rusta elever med en digital kompetens samt använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen.

Ge lärarna kompetensutveckling

I ljuset av det framstår regeringens analoga satsning som paradoxal. Rädda gärna boken, men vi vill också att Lotta Edholm och regeringen lyfter blicken och gör följande:

  • Lyssna på lärarna
    Det är naturligt att undervisningsformerna i den svenska skolan anpassas i takt med samhällets och teknikens utveckling. Lärare vill använda både analoga och digitala läromedel – därför måste de få tid och möjlighet till kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling.
  • Prioritera utrustning och uppkoppling
    Landets rektorer måste ges möjlighet att lösa de tekniska problem som uppstår i lärarnas vardag, exempelvis i form av daterad utrustning och svajig uppkoppling. Därför behöver kommunerna få mer resurser till digital infrastruktur i skolorna.

Alla elever och lärare borde ha tillgång till en motiverande, individanpassad och jämlik undervisning. För att det ska kunna bli verklighet måste skolan erbjudas rätt förutsättningar i framtiden.

Nämnda personer

Lotta Edholm

Skolminister (L)
Fil. kand i statsvetenskap (Stockholms uni.)

Fredrik Malm

Riksdagsledamot (L), ordförande i utbildningsutskottet, andre vice partiordförande, skolpolitisk talesperson
Statskunskap, historia och nationalekonomi (Stockholms uni. och Uppsala uni. 1999)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget