Sex förslag för att lösa kompetensförsörjningen till energiomställningen

Sverige har goda möjligheter att klara målet om nettonollutsläpp år 2045. Det krävs dock stora insatser när fossilfri el ska ersätta fossila bränslen. Prognoserna pekar på en fördubblad elanvändning när industrin och fordonssektorn ska ställa om och kräver en energieffektivisering av rang.

Elnät behöver underhållas och byggas ut. Ny elproduktion måste komma på plats och nya laddstationer och solpaneler ska kopplas in. Men vem ska göra jobbet? Sveriges nästa regering måste omedelbart ta tag i frågan om kompetensförsörjning om jobbet ska bli gjort.

Politiska krafttag behövs

Energisektorn är inte den enda sektorn som behöver arbetskraft. Jakten på ny kompetens hårdnar och många efterfrågar just tekniker och ingenjörer med energikompetens. Samtidigt låg arbetslösheten i maj månad på närmare 7 procent. För att få en bättre matchning med arbetsmarknadens behov behövs satsningar på alla områden. Det gäller såväl arbetsmarknadsinsatser som insatser inom både lägre och högre utbildning.

Detta kräver krafttag från politiken.

Under ett gemensamt seminarium vid årets Almedalsvecka belyste vi de stora behoven inom energisektorn, vad våra branscher kan göra och vad som krävs av politiken, med fokus på just utbildningssektorn. Branschföreträdarna på plats var helt överens om att vi inte kommer att klara de uppsatta klimatmålen om inte utbildningspolitiken prioriteras.

Våra krav

Vi vill se att Sveriges nästa regering efter valet tar tag i att lösa kompetensförsörjningen för energiomställningen omgående. De måste tillsätta de resurser som krävs och ge oss förutsättningar för att vi tillsammans ska kunna ta oss an utmaningarna med att få tillräckligt med arbetskraft för att kunna göra jobbet.

Här några punkter att starta med:

1. Gör kompetensanalys inför större samhällsprojekt och investeringar och koppla utbildningssystemet tydligare till energiomställningens behov av arbetskraft. Säkerställ att det finns branschrelaterade utbildningar som motsvarar branschens behov – och resurser för att marknadsföra dessa.

2. Det räcker inte med befintliga utbildningar och platser inom gymnasier och högskolor. Satsa på fler utbildningsplatser – särskilt i gymnasiet och yrkesvux.

3. Underlätta mottagandet av praktikanter och lärlingar genom ekonomiska incitament. Vid arbete med spänning krävs elsäkerhetsutbildning och noggrann handledning innan en praktikant eller lärling kan släppas att arbeta självständigt på arbetsplatsen. Det innebär mer upplärning än på många andra arbetsplatser, vilket blir krävande för personalstyrkan som ska handleda.

4. Fler behöver yrkesväxla och samhället behöver ta vara på kompetens med utländsk härkomst och möjliggöra deras inträde i energibranschen. För att få in fler med utländsk härkomst krävs också handledning i hur man ger språkstöd på arbetsplatsen. Tillräckliga språkkunskaper är nödvändiga för att upprätthålla säkerheten.

5. Nya behov av kompetens kräver också bättre tillgång till vidareutbildning inom högskola och universitet. Möjliggör vidareutbildning och uppgradering av branschens medarbetare. Såväl yrkeshögskola som universitet och högskola behöver ytterligare flexibilitet och ett branschanpassat utbud. Se även till att samhällsviktiga utbildningar som är dyra får nödvändiga resurser.

6. Ge företag möjligheten att anställa lärlingar/trainees med kompetensavdrag i form av borttagen arbetsgivaravgift samt tillgång till kurser inom Vux och YH under upplärningstiden. Ett sådant koncept finns redan utvecklat för Stationstekniker, men för att detta program ska uppnå önskad volym krävs finansiering av utbildnings- och upplärlingskostnaden.

Sverige måste växla upp för att klara klimatomställningen. Vi ser fram emot att Sveriges framtida regering skapar förutsättningar för att vi ska kunna göra det jobbet!