Sex civilsamhällesorganisationer: Så kan framtida lobbyskandaler stoppas

Svensk politik har professionaliserats. Det politiska påverkansarbetet, eller ”lobbyismen”, är idag mer omfattande än någonsin men sker helt oreglerat och med minimal möjlighet till insyn. Detta har väckt en misstänksamhet från allmänheten och sociala rörelser då det finns en farhåga att kommersiella särintressen kan köpa sig särskild tillgång till de folkvalda. Den lösning som vi ser framför oss är införandet av ett transparensregister som värnar om demokratin och dess legitimitet.

Den 15 september är det den internationella dagen för demokrati. Det är ett tillfälle att fira demokratin men även att diskutera de utmaningar som riskerar att underminera vårt demokratiska system. Den risken är tydlig när det kommer till den ökade professionella lobbyismen i Sverige. I Sverige är lobbyismen närmast oreglerad, trots att informella kontakter mellan organiserade intressen och beslutsfattare har ökat markant under de senaste tjugo åren. Marknaden för PR-byråer har exploderat och idag är den svenska ”lobbybranschen” lika stor som övriga nordiska länder tillsammans.

Oreglerad lobbyism

I samband med valet lyfts återigen frågan om hur mycket våra folkvalda bestämmer, och hur mycket de påverkas av lobbyister. I Sverige är lobbyismen närmast oreglerad, trots att informella kontakter mellan organiserade intressen och beslutsfattare har ökat markant under de senaste tjugo åren. Marknaden för PR-byråer har exploderat och i dag är den svenska lobbybranschen lika stor som övriga nordiska länder tillsammans.

Liknande tendenser syns också i andra europeiska länder, där utvecklingen har lett fram till en mängd lagstiftningsinitiativ i syfte att reglera lobbyismen och öka insynen i offentligt beslutsfattande. En vanligt förekommande åtgärd för att synliggöra det politiska påverkansarbetet är så kallade transparensregister, där möten och andra kontakter mellan lobbyister och makthavare registreras. Senast ut är Finland, som under flera år har arbetat fram ett förslag som nu närmar sig beslut.

I Sverige är lobbyismen närmast oreglerad, trots att informella kontakter mellan organiserade intressen och beslutsfattare har ökat markant under de senaste tjugo åren.

Påverkansarbete i det fördolda

Det finns starka skäl att införa ett transparensregister även i Sverige. Stora delar av dagens påverkansarbete sker i det fördolda, vilket kan leda till en ökad misstro mot politiken men också till att vissa aktörer ges ett för stort inflytande över samhällsutvecklingen. Rätt utformat skulle ett transparensregister öka öppenheten, ge medborgarna insyn kring vilka aktörer och intressen som utövar påtryckningar mot beslutsfattarna och samtidigt förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande. Men då måste de fallgropar som ett register kan medföra undvikas.

Många av dagens transparensregister har tillkommit som ett snabbt svar på lobbyskandaler. Dessvärre har det visat sig att dessa ofta blir tandlösa, utelämnar centrala delar av den lobbyism som sker och blir onödigt betungande utan att leverera några uppenbara fördelar. Forskning visar dock att det går att utforma effektiva register som ger en representativ bild över hur lobbyismen ser ut. Det finns inga universallösningar utan varje lands unika traditioner och förutsättningar bör prägla hur ett transparensregister utformas just där. I den rapport som vi släppt under våren presenterar vi tänkbara huvuddrag för ett svenskt transparensregister.

Fem åtgärder

1. Ansvaret för registret bör ligga på staten.
   Detta gäller vid såväl drift och registrering som rapportering. Det här är nytt i förhållande till befintliga transparensregister, men fördelarna för ett sådant upplägg i Sverige är många. För det första kan vi dra nytta av vår goda offentliga förvaltning och befintliga rutiner kring offentlighetsprincipen. Därmed blir det inte betungande för mindre och/eller ideella aktörer som kan ha sämre förutsättningar att rapportera påverkansaktivitet. För det andra blir det lättare att begränsa den dolda lobbyismen då även denna skulle anses vara rapporteringsskyldig i ett sådant system. Detta kan ha en avkylande effekt på företeelsen som sådan och göra det lättare att utkräva politiskt ansvar.
2. Transparensregistret bör vara obligatoriskt, inte göra någon åtskillnad mellan olika typer av organisationer och reglera direkta kontakter gentemot regering, riksdag och myndigheter. Att utelämna exempelvis miljöorganisationer eller fackförbund skulle ge en skev bild av det påverkansarbete som sker. Vidare bör PR-byråer och andra ombud vid varje tillfälle åläggas att uppge vilket intresse de företräder samt syftet med kontakten. Det här ger förutsättningar för att bilden av det politiska påverkansarbetet blir så korrekt som möjligt, samtidigt som PR-byråer inte kan agera som ”sköldar” för andra enskilda intressen.
3. Direkta kontakter i syfte att påverka bör sammanställas sammanfattningsvis i registret och innehålla aktör, ämne och önskat utfall med kontakten.
   Det är kontaktens art, inte dess form (teknikneutralitet) som bör avgöra om den ska inkluderas i registret. Även påverkansarbete som sker under kontakter som initierats av ”mottagaren” (exempelvis en regeringsföreträdare) bör inkluderas
4. All information som samlas i registret bör sammanställas på en och samma plats, tillgängligt online, utan kostnad eller krav på registrering.
   Registret bör vara sökbart och, av särskild vikt, användarvänligt. Det bör ge möjlighet att följa påverkansinitiativ både för ett enskilt lagstiftningsärende, till enskilda departement eller ledamöter men också från enskilda organisationer. Eftersom kontakterna finns sammanfattningsvis i registret kan hela handlingen begäras ut i enlighet med befintlig lagstiftning kring offentliga handlingar. För att administrera registret och säkerställa att kontakter rapporteras in bör en ny myndighet upprättas.
5. Få men välriktade undantag.
   För att registret ska uppnå sitt syfte är det viktigt att antalet undantag hålls till ett minimum. Samtidigt är det viktigt att registret undantar exempelvis privatpersoner eller journalister som kontaktar beslutsfattare. Även exempelvis diplomatiska kontakter, trossamfund eller fackliga förhandlingar kan behöva undantas. Vid upprättandet av ett register måste den här typen av kontakter utredas vidare.

Synliggör lobbyismens omfattning

Det är viktigt att betona att det politiska påverkansarbetet har en viktig roll att spela i en demokrati, där staten och andra makthavare har möjlighet att inhämta åsikter och erfarenheter från olika samhällsaktörer och intressen. Men argumenten för varför detta påverkansarbete bör ske dolt är få. Att inrätta ett transparensregister skulle tydliggöra inte bara vilka intressen som försöker påverka lagstiftningen, utan också hur fördelningen mellan dessa aktörer ser ut. Det innebär inte att påverkansarbetet begränsas, utan är ett första steg i syfte att synliggöra lobbyismens omfattning och konsekvenser. Det är vår övertygelse att en sådan process, i förlängningen, kan bidra till att såväl värna som stärka det demokratiska systemets legitimitet.