Se skolmaten som en investering i stället för som en kostnad

Skolmatsbudgeten minskar och parallellt med detta ökar ohälsan bland eleverna. Det är därför inte konstigt att skolmatsfrågan har tagit en allt större plats i debatten där politiker i alla färger diskuterar fler skolmåltider för en bättre skolmiljö.  

Vi inom LRF välkomnade därför utredningen om ”En förbättrad elevhälsa” vars betänkande ska delredovisas redan den 7 mars och slutredovisas 25 juni. Vi uppfattade att ambitionen var att utifrån ett helhetsperspektiv kunna identifiera utmaningar och åtgärder för att fler elever ska få förutsättningar att må bättre och vi tipsade även utredaren om Skolmatskommissionens slutrapport där de föreslår en rad konkreta åtgärder.

Märkligt att utredningen väljer bort

Överraskande nog visar det sig att kostens betydelse för skolelever inte alls beaktas i utredningen. Det är märkligt att en statlig utredning väljer bort en så viktig aspekt som möjligheten att äta sig mätt på näringsrik mat, när det står klart vilken betydelse den har för hälsa och välmående. 

Inte minst med tanke på att regeringens egen myndighet, Livsmedelsverket, själva har sammanställt forskning kring skolmatens betydelse för elevernas hälsa där de tydligt uttrycker att ”Skolmåltider är ett viktigt verktyg för att främja hälsa och utjämna socioekonomiska skillnader”. 

I dag är var femte skolbarn drabbat av övervikt

En svensk studie visar att barn som fått skollunch under sin skoltid på 1960-talet växte sig längre och har fått en högre livstidsinkomst jämfört med barn som inte erbjudits skollunch. Det fanns ett uppdämt behov av mer mat, helt enkelt. För varje krona som spenderades på skollunch fick samhället också tillbaka fyra kronor i form av högre skatteintäkter och minskade utgifter. Detta visar tydligt att investeringar i skolmat är lönsamma för både individ och samhälle.  

De skolor som i dag satsar på fler måltider utöver skollunch, vittnar om att bråken och skadegörelsen har minskat. Även besöken hos skolsköterskan har minskat liksom antalet utskrivna huvudvärkstabletter. Samtidigt har arbetsron ökat och förbättrat relationerna mellan eleverna och skolpersonalen.  

Skolmaten spelar alltså en avgörande roll för barns hälsa och välbefinnande.  

Kostnader i andra led minskas

Ett samhälle som inte kan förse sina barn med tillräckligt näringsrik mat för att de ska känna sig mätta, må bra och tillgodogöra sig undervisningen förlorar inte bara hälsomässigt, utan också ekonomiskt. 

Att investera i skolmåltider leder också till minskade kostnader i andra led. I dag är var femte skolbarn drabbat av övervikt. Medianåldern för debut av diabetes typ 2 hos barn är idag 14 år. Det kostar samhället 125 miljarder per år. 

Det är dags att vi som samhälle bestämmer oss för att prioritera barns hälsa genom att satsa på näringsrik och hälsosam mat i tillräckliga mängder för att barn ska växa, utvecklas, må bra och prestera så bra de kan i skolan utifrån deras egna förutsättningar.   

Att inte inkludera Livsmedelsverket i utredningen ”En förbättrad elevhälsa” är en stor brist, eftersom deras expertis är avgörande för att komplettera helhetsgreppet som utredningen vill koppla till elevernas hälsa. Det är dags att vi på allvar börjar se skolmaten som en investering snarare än en kostnad.