SD: Utan svensk cement kraschar svensk ekonomi 

Vårbudgeten presenterades av en optimistisk Mikael Damberg. Inte med ett ord nämndes den hotande cementbristen. Finansministern låtsades som om frågan kring Cementa och cementtillgången helt enkelt inte är ett reellt hot mot svensk ekonomi och sysselsättning.

Situationen med Cementa inte löst

För att rekapitulera så beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland den 6 juli 2021. Det befintliga tillståndet löpte ut den 31 oktober. I dag verkar Cementa under ett tillfälligt tillstånd som löper ut den 31 december 2022. Detta är sålunda inte en situation som på något sätt är löst.

Nödvändiga infrastruktur- och byggprojekt som är viktiga för samhällsutveckling kommer att stoppas eller kraftigt försenas.

I dagarna har Cementa lämnat in en ny ansökan till domstolen. Denna ansökan är en form av bryggtillstånd mellan det tillfälliga och det långsiktiga, vilket Cementa enligt uppgift planerar för senare i år. Redan under 2021 gjorde Byggföretagen en omfattande konsekvensanalys av vad ett cementstopp skulle innebära för Sverige där de bland annat lyfte fram följande:

• Byggstopp. Cementbristen slår mot all typ av byggande. Särskilt mot infrastrukturprojekt. Ingen cement, ingen betong. Nödvändiga infrastruktur- och byggprojekt som är viktiga för samhällsutveckling kommer att stoppas eller kraftigt försenas. De av regeringen aviserade satsningarna kommer inte att kunna genomföras enligt plan.
• Arbetslöshet. Varsel väntas inom bygg- och anläggningssektorn, cirka 175 000 personer påverkas direkt, enligt Byggföretagen. Räknas effekterna för närliggande branscher in påverkas 280 000 personer. Givet att varslen kommer att beröra så många personer behöver dessa läggas minst tre månader före, vilket innebär att Sverige står inför stora varsel redan efter semestrarna.
• Inbromsande ekonomi. Investeringsbortfallet till följd av cementbristen bedöms av Byggföretagen överstiga 20 miljarder kronor per månad.

Sluta överimplementera EU-regelverk

Detta är givetvis allvarliga samhällskonsekvenser som måste undvikas. Vi har under lång tid drivit frågorna rörande en översyn och förenkling av miljötillståndsprocessen och tillämpningen av bland annat miljöbalken. De frågor som vi primärt lyft är:

1. Förenkla i syfte att uppnå billigare, snabbare och effektivare tillståndsprocesser.
   Det är av vikt att tillståndsprövningarna anpassas till verksamheternas förutsättningar på ett tydligt sätt. De olika tillståndsprövningar som en verksamhet genomgår behöver därför vara tydligt avgränsade och spegla det skede verksamheten befinner sig i. En uppdelad prövning i flera steg ska syfta till att minska investeringsrisken för verksamhetsutövaren och inte som en dubbelprövning.
2. Sverige bör beakta tillämpbara undantag i EU-regelverket. 
   I Sverige ägnar vi oss åt så kallad överimplementering av EU-regler på ett sätt som är direkt hämmande för vår industriella utveckling. Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på en miniminivå vid implementering av EU-direktiv.
3. Begränsa antalet myndigheter som för statens talan. 
   Målet ska vara att det sökande företaget endast behöver vända sig till en myndighet som för statens talan i tillståndsfrågan. Myndigheten som bär ansvaret för hela tillståndsprocessen behöver göra en samlad avvägning utifrån alla relevanta och kända uppgifter i ärendet.

Lång väntan

Vi är medvetna om att regeringen 2020 tillsatt en utredning som ska se över det nuvarande miljöprövningssystemet och som ska slutredovisas den 22 juli 2022, efter ett flertal framskjutna slutdatum. Vi föreslår dock utifrån ovan att processerna kring miljötillstånd omgående måste ändras för att det ska bli snabbare och mer effektivt att lösa den situation som nu Cementa står inför.

Det håller inte att vänta på slutsatserna i en utredning som ännu inte sett dagens ljus. En utredning som sedan ska resultera i en proposition från regeringen. Så tryggas inte cementtillgången. Att blunda och hoppas på det bästa kan rimligen inte vara en strategi värd en svensk regering.