SD-ledamot: Inte ens invandrare gillar mångkultur

Påståendet att Sverige skulle vara ett mångkulturellt samhälle har fungerat som ett rättfärdigande för många misslyckade politiska projekt. Både den liberala migrationspolitiken och den kravlösa integrationspolitiken har ofta försvarats med konstaterandet att Sverige är ett mångkulturellt land.

Negativt med parallellsamhällen

Men frågan är om påståendet ens stämmer. Det finns många definitioner av mångkultur, men i diverse statliga utredningar har ett mångkulturellt samhälle definierats som ett samhälle där invandrare kan välja bort svensk kultur och svenska värderingar. Så i grund och botten är ett mångkulturellt samhälle ett sådant där man som invandrare kan leva som man gjorde i sitt hemland. De flesta svenskar stödjer inte ett sådant koncept. Därmed är det inkorrekt att kalla Sverige ett mångkulturellt land.

Det som stärker argumentet att Sverige inte är ett mångkulturellt land är att invandrare behöver lära sig svenska, landets sociala koder och anamma svenska värderingar för att kunna bli framgångsrika. Att avfärda den svenska kulturen innebär att man hamnar i ett kulturellt utanförskap.

Det finns inte heller många som tycker att parallella samhällen och kulturella sfärer som står i motsättning till det svenska majoritetssamhället är ett positivt inslag. Utan det uppfattas som positivt när invandrare ansluter sig till den svenska gemenskapen.

Invandrare vill ha svenska normer

Man kan inte heller påstå att invandrare är förtjusta i mångkulturen. Rätt många invandrare försöker se till att deras barn inte hamnar i invandrartäta skolor. Invandrare flyttar ofta från invandrartäta områden som Rosengård i Malmö så fort de har de ekonomiska möjligheterna att göra detta. De flesta invandrare visar genom sina handlingar att de längtar efter ett samhälle där den svenska kulturen och de svenska normerna råder.

Och varför skulle det vara så konstigt? Ingen har väl kommit till Sverige för mångkulturens skull. Om man ville ha arabisk kultur så skulle man väl flytta till ett arabland. Man flyttar inte till Sverige för att komma närmare arabisk kultur.

Resonemanget i den mångkulturella ideologin, att invandraren prioriterar sitt hemlands kultur, är märkligt eftersom den som verkligen prioriterar det bör stanna kvar i sitt hemland. Det är ju det enklaste sättet: att stanna kvar i sitt hemland eller den geografiska delen av världen som tillhör hemlandets kulturella sfär.

Kebab är inte mångkultur

En och annan skulle säga att Sverige redan är mångkulturellt eftersom det säljs falafel och kebab här. Svenska matfestivaler anordnas i Saudiarabien, men det innebär inte att det råder svenska normer i Saudiarabien eller att Saudiarabien är ett mångkulturellt samhälle. Utländsk mat är inte mångkultur. Om det var så, så innebär det att Sverige blev mångkulturellt redan 1947 när den första pizzan serverades, eller kanske till och med på 1500-talet när apelsiner och citroner kom till Sverige.

Att avfärda den svenska kulturen innebär att man hamnar i ett kulturellt utanförskap.

Att sprida myten om att Sverige är ett mångkulturellt samhälle där alla kulturer är lika legitima och accepterade, skadar integrationsprocessen. Myndigheter och andra institutioner med normgivningsmakt måste på alla möjliga sätt signalera att nyanlända ska anpassa sig till svenska seder och vanor. Det innebär att lagstiftning, föreskrifter och regelverk måste signalera att Sverige är ett svenskt samhälle där svensk kultur och svenska värderingar är mer legitima än utländska kulturer och värderingar.

En sådan omvandlingsprocess där det mångkulturella samhället nedmonteras måste avslutas med ett riksdagsbeslut som förklarar att det svenska samhället vilar på svenska normer och värderingar. Det är på tiden att avveckla myten om det mångkulturella samhället och en gång för alla markera att den som vill leva i Sverige får anpassa sig till det nya landet, eller åka hem.