Sätt människors engagemang i centrum för civilberedskapen

När olyckan eller krisen slår till är det ofta en granne, en förbipasserande eller en människa med viljan att hjälpa som är först på plats. Civila insatspersoner är sådana människor som har fått kunskap, utrustning och larmas ut av SOS Alarm vid bränder och olyckor.

Civila insatspersoner stärker motståndskraften

I den nya Medborgarundersökningen 2025 från Myndigheten för psykologiskt försvar framkommer att människors försvarsvilja och tillit är störst bland dem som upplever att de kan bidra – och som vet hur. Att skapa verkliga vägar till engagemang är alltså inte bara en demokratisk fråga, utan en del av vårt psykologiska försvar.

Civila insatspersoner bygger förmåga och förvandlar vilja till handling. Forskning visar att de räddar liv, minskar skador och stärker tilliten mellan människor. Dessutom bidrar de till personalförsörjning inom räddningstjänst, en av de största utmaningarna inom området just nu.

Samhällets motståndskraft handlar ytterst om sammanhållning. Den kraften byggs inte upp ovanifrån, utan i vardagens samarbete, i grannskap, på arbetsplatser och i föreningsliv. Det är där beredskapen börjar och behöver få stöd för att växa.

MSB:s eget faktablad om civila insatspersoner beskriver att initiativet stärker trygghet, kompletterar räddningstjänst och bidrar till ett robust samhälle. Precis sådant myndigheten ska främja. Trots det har den inte möjlighet att bidra till förverkligandet.

Låt civilsamhället bidra mer

Pengarna som har skjutits till i budgeten för att stärka den civila beredskapen kan bara fördelas till kommuner, regioner och frivilliga försvarsorganisationer – inte till ideella initiativ som civila insatspersoner. Det är en kvarleva från en tid då civilsamhällesorganisationer sågs som ett komplement, inte en del av samhällsförsvaret. I dag vet vi bättre. Regeringen talar om totalförsvar och att hela samhället ska delta, men då måste också kraften i samhället tas tillvara och få stöd att bidra.

Civila insatspersoner är ett koncept i tiden. Det bygger på samarbete mellan räddningstjänst, SOS Alarm, näringslivet och frivilliga, med en nationell struktur och kvalitetssäkring i ideell regi. Det fungerar i både glesbygd och förort och engagerar människor som annars är svåra att nå. När fler kan och känner sig trygga i att agera vid brand, olycka eller stoppa livshotande blödningar höjs förmågan och tilliten människor emellan stärks.

Hela samhället måste fungera även när det värsta inträffar.

Sverige befinner sig i ett paradigmskifte där vi ska dimensionera inför krig. Hela samhället måste fungera även när det värsta inträffar. Att bygga den förmågan kräver mer än information och utbildning. Människor i hela landet behöver erfarenhet av att agera – under tryck och tillsammans. Där har civila insatspersoner en unik roll. Vi vet redan att viljan finns. Över 3 000 personer anmält sitt intresse för att bli civil insatsperson.

Varje krona leder till minskade skador

Regeringen gör rätt i att sätta människors engagemang och försvarsvilja i centrum. Nu efterlyser vi att de goda intentionerna också ska synas i regleringsbrevet. Vi vill att man öppnar för större långsiktiga partnerskap med fler civilsamhällesorganisationer. Det är dags att sätta en budget som är reellt dimensionerad efter behov – inte bara symbolisk – där det finns möjlighet att fördela medel till dessa organisationer. Det krävs också ett tydligt uppdrag att ta ansvar för grundfinansieringen för civila insatspersoner.

Det är tid för handling och att se till att civilsamhället inte bara får tala om beredskap, utan också får stödet att bygga den. Det handlar inte om stora summor, men om desto större effekt och att på ett smart sätt ta tillvara Frivilligsveriges kraft och vilja.

För varje krona som investeras i civila insatspersoner sparas mångdubbelt i minskade skador och snabbare insatser. Det är så vi bygger förtroende, sammanhållning och ett Sverige som räcker till när det gäller.