Sadé: Stor riksdag med anonyma ledamöter gynnar inte demokratin

SLUTREPLIK. Riksdagen är full av anonyma partigängare. Anpassa utskottsarbetet efter antal ledamöter, skriver Ilan Sadé, partiledare för Medborgerlig Samling (MED), i slutreplik till Tuve Skånberg, Kristdemokraterna (KD). 

Av: Ilan Sadé 
Partiledare för Medborgerlig Samling 

Nederländerna har ca 17 miljoner invånare. Det nederländska parlamentets direktvalda andra kammare består av 150 ledamöter, första kammaren av 75. Inalles 225. Israel har i dag nästan lika många invånare som Sverige. Antalet platser i parlamentet är 120. Om man ska tro riksdagsmannen Tuve Skånberg (KD), kan detta helt enkelt inte vara möjligt. Hur i hela friden hinner de med allt utskottsarbete?

Riksdagen full av anonyma partihängare 

Jag och Medborgerlig Samling (MED) föreslår en modest nedskärning av antalet riksdagsmandat till 249, samt en ökning av antalet valkretsar. Vår tes är att riksdagen är onödigt stor och full av tämligen anonyma partigängare, varav många saknar den kunskap, erfarenhet och självständighet som ett liv utanför partipolitiken kan ge. Tuve Skånberg menar att jag, om jag hade haft någon erfarenhet av riksdagsarbete, inte hade föreslagit en mindre riksdag. Sedan berättar han ingående om turerna i det ack så stressiga utskottsarbetet, som tydligen skulle omöjliggöra MED:s reformförslag. Alla 349 ledamöter behövs för att alla partier ska kunna fylla alla utskott, menar han.

Anpassa utskottsarbetet efter antal ledamöter 

Man undrar åter vilka supermän och -kvinnor som exempelvis befolkar det nederländska underhuset. Svaret är förstås att man anpassar organisation och arbetssätt efter storlek. Skånberg – som sammanlagt har varit riksdagsledamot i 23 år – tycks ha blivit hemmablind. Det kanske inte är mina erfarenheter, utan hans, som är otillräckliga? Hans resonemang kan liknas vid att man avstår från att köpa ett drömhus för att det är fel färg på tapeten i sovrummet. Svansen viftar med hunden, i stället för tvärt om. Utskottsarbetet får väl anpassa sig till antalet ledamöter. Jag köper inte klagovisorna om att det skulle bli så fruktansvärt för mindre partier. Och varför då stanna vid 349 ledamöter? Varför inte 700?

Folkstyret tjänar inte på jätteparlament

Vidare framförs påståendet att det demokratiska inslaget i riksdagen skulle minska med färre ledamöter. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Demokratin gynnas när det finns starka ledamöter som är kända hos väljarna i respektive valkrets. Folkstyret tjänar inte på jätteparlament fyllda av anonyma nickedockor. Det är kopplingen till väljarna som är det viktiga, inte att det finns tillräckligt med mankraft för att bereda alla ärenden i enlighet med dagens organisation. Beredning kan i högre grad läggas ut på tjänstemän.

Nej, det närmast riksdagsfackliga perspektiv som lyfts fram i Tuve Skånbergs replik övertygar inte. Sverige har ett osedvanligt stort parlament och osedvanligt okända ledamöter. Det är dags för rejäla författningsreformer, och riksdagens omfång står högt på min lista.

Forrige artikel Replik: Det är för enkelt att smutskasta Arbetsförmedlingen Replik: Det är för enkelt att smutskasta Arbetsförmedlingen Næste artikel Replik: LAS slår mot arbetslösa Replik: LAS slår mot arbetslösa
  • Rapportera

    Bo Nyström

    Riksdagen borde snarare bli större!

    Vår parlamentariska demokrati - folkrepresentationen -skulle så klart bli än sämre om vi minskade antalet riksdagsledamöter och ökade antalet valkretsar. Under tvåkammarriksdagens tid (fram till 1970) bestod riksdagen av 425 ledamöter, det vore ett rimligt antal för ett land som Sverige.

M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

M-ledamöter: Krigsplacera kulturarbetare

DEBATT. Kulturen bör ses som en naturlig del i totalförsvaret. Vi anser att Rekryteringsmyndigheten, i sitt krigs- och krisplaceringsarbete, ska få uppdraget att även inkludera kulturarbetarna, skriver fem Moderater i kulturutskottet.