Sabotera inte utsläppshandeln

Ska vem som helst även i fortsättningen få äga, köpa och sälja utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel? Eller ska denna möjlighet förbehållas dem som äger en verksamhet som regleras av systemet?

Stridsfråga i Europaparlamentet

Detta är en av de viktigaste stridsfrågorna när Europaparlamentets drygt 700 medlemmar nästa vecka ska rösta om förändringar av reglerna för utsläppshandeln (formellt tar ledamöterna ställning till vilken position parlamentet ska inta vid förhandlingarna med EUs regeringar om lagstiftningen).

Att utsläppsrätterna har blivit dyrare beror inte på marknadsmanipulation, utan på att utgivningen av nya utsläppsrätter minskar från år till år.

För ett par veckor sedan ställde sig parlamentets miljöutskott (ENVI) bakom ett antal förslag om att skärpa och effektivisera systemet. Utskottet vill bland annat att utgivningen av nya utsläppsrätter ska upphöra redan 2035. Därefter skulle koldioxidutsläpp från de verksamheter som omfattas i princip vara förbjudna. Samtidigt krävde utskottet att hädanefter enbart ägarna till de drygt 10 000 anläggningar och knappt 1 000 flygbolag som regleras genom utsläppshandeln ska få äga, köpa och sälja utsläppsrätter (ändringsförslag 147 & 158 i utskottets betänkande).

I dag kan vilken privatperson eller vilket företag som helst, med hemvist i unionen, delta i handeln, antingen genom att köpa utsläppsrätter vid de auktioner som genomförs flera gånger i veckan, eller via olika typer av andrahandsmarknader.

Utsläppsrätter ökar i pris

För stora utsläppare är det viktigt att säkra framtida leveranser av utsläppsrätter till ett på förhand fastslaget pris. Det sker genom handel med olika typer av så kallade derivat. För mindre utsläppare är det smidigt att kunna köpa utsläppsrätter ”över disk” i stället för att behöva delta i auktioner med mera. I praktiken sker därför mycket av handeln med utsläppsrätter inte mellan de företag vars utsläpp regleras av systemet, utan via banker och mäklare.

De flesta verkar ense om att systemet fungerar bra. Det levererar i varje fall enligt syftet: mellan 2005 och 2021 föll utsläppen från de verksamheter som omfattas med 48 procent. Bakom kraven om att begränsa deltagande i handeln, ligger en kritik från framför allt den polska regeringen och polska kraftbolag mot att priserna på utsläppsrätter har blivit allt dyrare. Enligt kritikerna beror prisökningarna åtminstone delvis på att stora banker och finansinstitut ägnat sig åt marknadsmanipulation.

Som svar har både ESMA, EU-kommissionens organ för övervakning av finansmarknader, och ECB, den europeiska centralbanken, flera gånger granskat handeln, och varje gång landat i att systemet tvärtom tycks fungera väldigt bra. Att utsläppsrätterna har blivit dyrare beror inte på marknadsmanipulation, utan på att utgivningen av nya utsläppsrätter minskar från år till år. När utbudet av en vara (till exempel utsläppsrätter) faller snabbare än efterfrågan, är det naturligt att priset stiger.

Rösta ned förslaget

Man skulle möjligen ha kunna förvänta sig att kraven om att begränsa deltagandet i utsläppshandeln skulle ha kommit från klassiska kritiker av marknadsekonomin. Men majoriteten i ENVI – som riskerar att åter uppträda när parlamentet röstar in plenum – utgjordes tvärtom av politiker på den borgerliga flanken. Det var medlemmar i den liberala partigruppen Renew (svenska medlemmar C och L), kristdemokratiska EPP (svensk medlemmar M och KD) samt högernationalistiska ECR (svensk medlem SD) som röstade igenom kravet att begränsa deltagandet i utsläppshandeln.

Av de fem svenska ledamöterna i utskottet stödde Emma Wiesner (C) och Jessica Polfjärd (M) majoriteten, medan Malin Björk (V), Jytte Guteland (S) och Pär Holmgren (MP) röstade för att behålla nuvarande ordning.

En vädjan till svenska Europaparlamentariker nu när det dags för hela parlamentet att ta ställning: sabotera inte utsläppshandeln – rösta ned förslaget om att inskränka deltagandet i utsläppshandeln.

Fotnot: Sedan debattartikeln skrevs har även socialdemokraterna i Europaparlamentet (bl a Jytte Guteland) lagt fram ett förslag om att begränsa deltagandet i utsläppshandeln som liknar det ENVI ställde sig bakom.