Så kan HR minska chefsutköpen i svenska kommuner och regioner

Runt om i landet har utköp av chefer blivit ett standardverktyg i offentlig sektor – ett dyrt sätt att undvika de verkliga problemen. Mellan 2019 och 2023 har minst 1 300 chefer köpts ut i landet till en kostnad av minst 800 miljoner kronor, enligt fackförbundet Vision. Det motsvarar i snitt över en halv miljon kronor per chef, pengar som i stället hade kunnat stärka vårdcentralerna, skolorna och äldreomsorgen.

Utköp används för att lösa kriser

I allt högre grad har kommuner och regioner börjat använda utköp som ett sätt att hantera organisatoriska kriser. Men det som på ytan kan verka som en snabb lösning – att byta ut en chef som inte ”fungerar” – kan i själva verket snarare vara ett tecken på strukturella svagheter. 

Chefer hamnar nämligen i kläm mellan politiska beslut, oklara mandat, brist på stöd och intern konflikträdsla. Resultatet blir en dyr karusell där samma problem återkommer med nya namn på dörren.

Vi har identifierat fem brister som driver kostnaderna för utköp:

1. Otydliga roller mellan politiker och tjänstemän gör att chefer får bära konsekvenserna av beslut som de inte har makt över – men ändå förväntas verkställa. 
2. Bristande konflikthantering leder till att ledningsproblem sopas under mattan tills utköp framstår som den enda lösningen. 
3. Otillräckliga resurser och mandat gör att chefer förväntas leverera resultat utan att få förutsättningarna som krävs – ett recept för misslyckande. 
4. En kultur av rädsla där både chefer och medarbetare undviker att fatta svåra beslut eller lyfta problem – av rädsla att bli nästa på tur. 
5. Avsaknad av tillit och transparens gör att organisationer snabbt tappar förmågan till lärande och utveckling. Varje utköp blir en återställning – inte ett steg framåt. 

Välfärden drabbas

Utköpen av chefer riskerar att slå direkt mot välfärden. 800 miljoner kronor nationellt motsvarar över 1 000 helårstjänster i vård, skola och omsorg. För flera kommuner och regioner i landet hade även en liten del av dessa pengar gjort stor skillnad i dagens pressade ekonomiska läge.

Att köpa ut en chef kan ibland vara nödvändigt. Men när det blir rutin, snarare än undantag, måste vi ställa oss frågan: Vad är det vi inte vågar ta tag i?  Lösningen stavas mod, inte fler kontrollsystem. Det krävs mod för att bygga en ny kultur där chefer får tydliga mandat, där konflikter hanteras professionellt och där politiker och tjänstemän vet sina roller.

Chefer hamnar nämligen i kläm mellan politiska beslut, oklara mandat, brist på stöd och intern konflikträdsla

HR har en avgörande roll för att bryta denna dysfunktionella cykel. Med rätt mandat kan HR-funktionen arbeta förebyggande – med arbetsmiljö, ledarutveckling och stöd i styrning.

HR kallas in för sent

Alltför ofta kallas HR in först när situationen redan är ohållbar. I stället borde HR få resurser och befogenheter att identifiera tidiga varningssignaler och agera innan problemen eskalerar till den punkt där utköp ses som enda utvägen.

Detta kräver dock att HR-arbetet värdesätts på strategisk nivå i organisationen och inte begränsas till en administrativ stödfunktion. HR-professionen sitter på nyckeln till många av lösningarna – från kompetensbaserad rekrytering och ledarutveckling till strategiskt stöd i utveckling av strukturella förutsättningar och styrsystem. Men för att HR ska kunna bidra fullt ut krävs att funktionen får både resurser och mandat att arbeta strategiskt och förebyggande.

Vi uppmanar därför kommunerna och regioner att genomföra en transparent kartläggning av utköpskostnaderna, utvärdera orsakerna bakom varje fall och investera i systemlösningar i stället för dyra individlösningar. Först då kan vi vända den här kostsamma trenden.