Så kan EU stärka sin konkurrenskraft och globala roll

I ett tal förra veckan sade Mario Draghi, den Europeiska centralbankens förre chef, att EU inte längre är en global stormakt med geopolitiskt och handelspolitiskt inflytande. För att återta tätpositionen menar han att unionen behöver reformeras.

Draghi för fram flera viktiga punkter, inte minst att EU-länderna måste ta bort hinder på den inre marknaden som skapar kostnader och bromsar tillväxten. Innan sommaren lade EU-kommissionen fram en ny strategi för den inre marknaden med ett femtiotal förslag som fokuserar på att förenkla handeln och stimulera jobb och tillväxt.

De handelshinder vi har inom EU är oberoende av USA, Kina eller något annat land – det är upp till EU:s medlemsländer att riva de hinder vi själva satt upp. Här har Draghi alltså helt rätt: det är dags att vi börjar leverera på strategin.

Privata investeringar framför gemensam upplåning

Det finns däremot anledning att fundera på några av de andra faktorer han anser ska till för att öka EU:s konkurrenskraft och stärka unionens geopolitiska makt. Draghi menar bland annat att för att lyckas krävs gemensam upplåning för att finansiera projekt inom strategiska områden. Här måste riskerna när det gäller snedvridningar på marknaden vägas mot intresset av ökad självförsörjning, då priset i slutändan kan bli mindre av innovation och ekonomisk dynamik vilket kan hämma EU:s produktivitet.

Trots USA:s förändrade riktning i handelspolitiken står majoriteten av övriga länder fortfarande upp för den regelbaserade handeln.

Investeringar bör främst drivas av den privata sektorn och politikens uppgift måste i första hand vara att säkerställa rätt ramverk för privata investeringar, snarare än att genom gemensam upplåning stötta produktion som riskerar bli olönsam. Fokus bör också ligga på att uttömma de möjligheter till diversifiering som finns genom handel.

Värna om den regelbaserade handeln

Öppna och konkurrensutsatta marknader bör fortsatt vara huvudspåret för att uppnå den ökade produktivitet som EU behöver. Handel bidrar till ökad produktivitet genom bland annat förbättrad tillgång till insatsvaror, teknikspridning och kunskapsöverföring och genom att öka effektiviteten i ekonomin. När USA nu ändrar kurs i handelspolitiken måste EU fortsätta stå upp för regelbaserad handel och driva en ambitiös agenda för att ingå frihandelsavtal för att öka företagens möjlighet att diversifiera.

Trots USA:s förändrade riktning i handelspolitiken står majoriteten av övriga länder fortfarande upp för den regelbaserade handeln. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greers påståenden om att det nu finns ett ”Turnberry-system” byggt på nationell suveränitet och ekonomisk säkerhet i stället för globala regler och samarbete är än så länge mest en förhoppning. I stort föredrar länder och företag fortsatt globala, förutsägbara och stabila regler.

Ett konkurrenskraftigt Europa är vår största styrka i en orolig omvärld. Förutsatt att rätt politik genomförs.

För EU, och inte minst Sverige, är det av oerhört stor vikt att den regelbaserade handeln fortsätter råda. Även om USA är en viktig handelspartner och marknad för Sverige – nio procent av Sveriges varuexport går till USA – sker den största delen av handeln med andra länder. EU måste därför fortsätta stå upp för de gemensamma reglerna som Världshandelsorganisationen WTO lagt grunden till. Ungefär hälften av Sveriges handel med länder utanför EU sker via WTO:s regler, och dessutom baseras frihandelsavtalen till stor del på dessa regler.

EU:s framtid hänger på öppenhet och tempo

Det finns också anledning att nyansera Draghis uttalande om att EU har förlorat inflytande i internationella handelsrelationer. EU är aktiv i arbetet med att skapa nya och bättre handelsmöjligheter med länder genom frihandelsavtal. EU har över 40 handelsavtal med fler än 70 länder och regioner. Förhandlingar om ytterligare ungefär 20 avtal har avslutats, och ännu fler förhandlas just nu.

Men EU måste lägga in en ny växel för att ingå och implementera nya handelsavtal. Avtalet med Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay) är färdigt och EU förhandlar med Indien och flera länder i Sydostasien. Potentialen är stor – handelsavtalen skapar nya möjligheter till diversifiering för företagen, bland annat genom tullsänkningar och ökad tillgång till viktiga råmaterial och mineraler som EU behöver för den gröna och digitala omställningen. 

Ett konkurrenskraftigt Europa är vår största styrka i en orolig omvärld. Förutsatt att rätt politik genomförs – med satsningar på bättre förutsättningar för investeringar och innovation, regelförenklingar och diversifiering av handeln – finns det skäl att vara optimistisk om Europas ekonomiska utsikter och geopolitiska styrka.