Så kan bygdegårdarna bidra till svensk beredskap

Kommuner kan åläggas att inrätta särskilda samlingsplatser som ska kunna användas under så kallade kvalificerade fredstida krissituationer och höjd beredskap för krig. Det föreslås i en statlig utredning som har analyserat kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig. Utredningen är just nu ute på remiss och regeringen väntas ta ställning till dess förslag under våren.

Bygdegårdar kan bidra

Enligt utredningen ska det på särskild samlingsplats finnas tillgång till: ”dricksvatten, elektricitet, värme, sanitets- och hygienmöjligheter, första hjälpen åt skadade, information, möjligheter till elektronisk kommunikation samt annan likartad hjälp. Enskilda ska under en kortare tidsrymd kunna vistas på en särskild samlingsplats.”

Allt detta kan de flesta bygdegårdar erbjuda, med smärre resurstillskott. Bygdegårdarnas riksförbund har i sin organisation drygt 1 470 byggnader spridda över hela landet. Majoriteten av byggnaderna skulle kunna tjäna som starka samlingsplatser. Redan i dag har flera orter ett samarbete mellan kommuner och lokala bygdegårdar där byggnader tjänar som en resurs i den kommunala planeringen.

Det förslag som utredningen lämnar har dock en avsevärt större och djupare räckvidd än de olika lösningar som för närvarande förekommer lokalt. Nuvarande lösningar måste ses som provisorier i avvaktan på en mer hållbar och långsiktig struktur. Framtiden behöver en ordnad formell struktur för hur civilsamhällets olika organisationer kan knytas till den kommunala beredskapsverksamheten.

Redo för både kris och fest

Bygdegårdarnas siksförbund har under flera år arbetat med beredskapsfrågan. Förbundet har samlat kunskap, arrangerat en temadag om civilsamhället som resurs i totalförsvaret för beslutsfattare och tjänstemän på både nationell, regional och lokal nivå, bjudit in till rundabordssamtal med andra civilsamhällesorganisationer, tagit fram studiecirklar för bygdegårdarna och arrangerat utbildningar på 15 platser i landet med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bygdegårdsrörelsen är beredd att ta sitt ansvar i denna fråga.

Bygdegårdarna är ett nav i sin bygd där ideellt engagerade personer samlas.

Förbundet vill och kan erbjuda mycket i det mer långtgående uppbyggnadsarbetet som utredningen föreslår vad avser att inrätta de särskilda samlingsplatserna på kommunal nivå. Bygdegårdarna kan tjäna som viktiga byggnader att ha som utgångspunkter i planeringen.

Bygdegårdarna är ett nav i sin bygd där ideellt engagerade personer samlas. Tillsammans tar man hand om sin byggnad, hyr ut och ordnar verksamhet. Med frivilliga krafter och ideellt arbete vårdar man sina lokaler och gör sitt bästa för att hålla dem i gott skick och erbjuda attraktiva uthyrningsmöjligheter. Detta kostar förstås även pengar. För att byggnaderna ska kunna fungera som särskilda samlingsplatser behövs även finansiella avtal med kommunerna. På så sätt kan byggnaderna både stå redo om krisen eller kriget kommer, och nyttjas till fest och gemenskap i fredstid.

Engagemang och kunskap finnes

Vi har engagemang, vilja och kunskap – tillsammans kan vi lägga grunden och bygga upp en struktur för välbehövliga särskilda samlingsplatser runt om i landet. Samlingsplatser där människor kan få stöd och hjälp om vi drabbas av svåra tider.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027 och beslut om detta väntas under våren. Vi menar att ett lagstadgande av lokala samlingsplatser är en god idé och att byggnaderna, och människorna, i bygdegårdsrörelsen är en självklar plats att börja på.