Så främjas studiero i klassrummet

Lärare och andra verksamma i skolan efterfrågar mer kunskap om hur man skapar en god studiemiljö och studiero, visar Skolforskningsinstitutets behovsinventering.

Vår utgångspunkt har varit att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta för att främja elevers studiero.

I den metaöversikt som Skolforskningsinstitutet lanserar i dag, Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap, sammanställs forskningsresultat från 39 översikter som undersökt studiero, som i sin tur baseras på ett tusental forskningsstudier. Metaöversikten är därmed en översikt på översikter, och bygger på ett mycket rikt forskningsmaterial av hög kvalitet och med relevans för en svensk skolkontext.

En komplex uppgift

På en övergripande nivå visar översiktens resultat att främjande av studiero i klassrummet är en komplex uppgift som utöver didaktiska kunskaper kräver ledarskapskompetens och relationskompetens. Resultaten kan delas in i sex områden.

1. Lära känna eleverna och skapa positiva relationer. Arbetet med att främja studiero behöver anpassas till behoven hos de enskilda eleverna och till elevgruppen som helhet. Lärares relationsbyggande med eleverna är en grundförutsättning för studiero som bidrar till elevernas lärande.
2. Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov. Behoven i den egna undervisningen samt hos eleverna som grupp och som individer behöver analyseras. Det kan handla om att ha kunskap om vilka svårigheter en elev befinner sig i. Det är även viktigt att skilja på att det ska vara lugn och ro i klassrummet och att eleverna arbetar med det som är avsett.
3. Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur. Det är viktigt att tydliggöra förväntningarna och att ha tydliga ramar för undervisningen. Det handlar om regler och rutiner för klassrummet och för exempelvis övergångar mellan olika aktiviteter. Det kan även handla om att i lektionsplaneringen ta möbleringen i klassrummet i beaktande.
4. Aktivera eleverna och göra dem delaktiga. Att göra eleverna aktiva på lektionerna kan öka tiden som eleverna arbetar med det läraren avser, och minska distraktioner. Flera översikter lyfter fram olika sätt att öka elevernas möjligheter att svara och reagera på lektionerna.
5. Stödja och bemöta beteenden. Att stödja och uppmuntra beteenden som bidrar till en positiv klassrumsmiljö och att bemöta andra sorters beteenden gynnar studieron. I det arbetet ingår både proaktivt och reaktivt ledarskap.
6. Utvärdera utifrån observationer. För att kontinuerligt kunna anpassa ledarskapet efter elevernas behov kan det vara värdefullt att tänka kring hur man som lärare kontinuerligt kan utvärdera sitt ledarskap och sitt arbetssätt för att därigenom kunna prioritera vad som behöver utvecklas.

Gemensamt för de sex områdena är ett fokus på hur läraren kan agera för att uppnå studiero. Det betyder inte att vi bedömer att läraren är ensamt ansvarig för att det ska bli studiero. Strukturella faktorer, skolsystem, skolledaransvar och elevhälsans roll är högst sannolikt viktiga faktorer men har inte analyserats i denna metaöversikt. Vår utgångspunkt har varit att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta för att främja elevers studiero.

Utveckla lärares ledarskap

Som vanligt med forskningsresultat i skolans värld är inte resultaten av sådan karaktär att de oreflekterat kan implementeras i undervisningen. Vår förhoppning är i stället att lärare, utifrån sin professionalitet och sin kunskap om de egna eleverna, kan inspireras av resultaten. Genom att använda forskningsöversikten, till exempel som diskussionsunderlag för kollegiala samtal, kan den bidra till att utveckla lärares ledarskap i klassrummet.