S: Vi stärker totalförsvaret – satsningarna står orubbade

Efter Berlinmurens fall formades hoppet om evig fred, i Sverige och i omvärlden. Militärt och civilt försvar rustades ned och nyliberala politiska och ekonomiska doktriner formade samhälls- och privatliv. Stora delar av välfärden privatiserades i snabb takt. Marknadens principer om on demand, just in time och lean production tillämpades också på kollektiva nyttigheter.

En allt mer fragmenterad och orolig omvärld har gjort att vårt militära försvar måste återupprustas. Den pågående coronakrisen markerar nödvändigheten att stärka vår civila beredskap. Kriser kommer att drabba Sverige men vi vet inte exakt var, när eller hur. Därför måste vår generella beredskap höjas och totalförsvaret stärkas.

Satsningarna står orubbade

Sedan 2015 har den Socialdemokratiskt ledda regeringen stärkt försvaret med åtskilliga miljarder. Återaktiveringen av värnplikten är avgörande för personalförsörjningen inom Försvarsmakten.

Den politiska uppgörelsen mellan S, MP, C och L ligger till grund för fortsatt tillväxt fram till 2025 där anslagen till det militära försvaret ökar med 40 procent, motsvarande 25 miljarder kronor. Under perioden tillförs det militära försvaret totalt 75 miljarder kronor. Det är den största satsningen på det militära försvaret sedan 1950-talet. Försvarsberedningens förslag ska genomföras på ett sätt som ryms inom den överenskomna ekonomiska ramen. Försvarssatsningarna fram till 2025 står orubbade.

Organisation och utrustning

En viktig del i arbetet med den återupptagna totalförsvarsplaneringen är förmågan att lagra och i viss mån säkerställa egen produktion av strategiskt viktiga produkter.

Niklas Karlsson (S)
Vice ordförande i försvarsutskottet och ordförande i Försvarsberedningen

Krigsorganisationen ska utökas från dagens 60 000 befattningar till 90 000, antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 per år. Antalet förband i framförallt armén ska utökas och funktioner för logistik och ledning ska förstärkas.

Satsningen på Gotland ska fortsätta med bland annat artilleri, lednings- och underhållsresurser. Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur ska åter bli en egen organisationsenhet. Vi är beredda att föreslå ytterligare etablering av ny regementsverksamhet. Hemvärnet ska tillföras fordon, mörkermateriel och sensorer.

Vi uppgraderar våra fem korvetter med robotluftvärn, nya sjömålsrobotar och ubåtsjakttorpeder. Antalet ubåtar ska utökas från 4 till 5. Vi ska påbörja arbetet med att anskaffa två nya ytstridsfartyg, Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg ska återinrättas med en ny amfibiebataljon, inköp och anskaffning av nya stridsbåtar och nytt buret luftvärn ska påbörjas. Ubåtsjaktförmågan ska stärkas.

De sex stridsflygdivisionerna vidmakthålls och vi behåller den äldre JAS 39 C/D versionen parallellt med att den nya JAS 39 E förbandssätts. Åtgärder för att stärka flygvapnets basorganisation och spridning på flygbaser, nya sensorer och ny luftburen stridslednings- och luftbevakningscentral är andra satsningar som genomförs eller påbörjas. Upplands flygflottilj, F16, återetableras.

Dessa stora ekonomiska satsningar och investeringar innebär en reell militär förmågeökning.

Minska landets sårbarhet

En viktig del i arbetet med den återupptagna totalförsvarsplaneringen är förmågan att lagra och i viss mån säkerställa egen produktion av strategiskt viktiga produkter. Konkreta steg måste tas för att minska Sveriges sårbarheter. Läkemedelsproduktion, livsmedelsförsörjning, tillgång till drivmedel och energi är sådana områden, liksom kompetensen att underhålla försvarets materiel och upprätthålla samhällskritisk infrastruktur.

Stat, samhällsliv och näringsliv måste ta gemensamt ansvar för att öka försörjningstryggheten. Planeringen och det operativa genomförandet för upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap ska fortsätta med kraft.