S: Regeringen misslyckas igen och Östersjön betalar priset

Trots svenskt motstånd landade EU:s beslut om nästa års fiskekvoter ännu en gång på nivåer som är för höga för att Östersjön ska kunna återhämta sig. Det är ett beslut som går rakt emot forskningen och EU:s egna miljömål. Resultatet blir fortsatt överfiske och ett alltmer sårbart ekosystem.

Kullgren reagerade för sent

Regeringen misslyckas igen. Det är särskilt allvarligt att flera EU-länder har valt att helt strunta i EU-rättens krav på en nödbroms för strömmingsbestånden i Bottniska viken. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och regeringen har helt enkelt inte gjort tillräckligt för att bygga stöd för den svenska linjen inför förhandlingarna. Sverige borde ha mobiliserat fler allierade medlemsländer och drivit på hårdare för att stoppa överfisket, inte stått handfallen och förlitat sig på att kommissionens förslag skulle vinna gehör.

Landsbygdsministern röstade nej efter starka påtryckningar från flera håll. Men det räcker inte. Att reagera efteråt är inte detsamma som att ta ansvar. En regering som menar allvar med havsmiljöfrågorna måste agera tidigt, målmedvetet och med kraft.

Det är djupt oroväckande att politiken i EU fortfarande låter sig styras mer av påtryckningar från industrin än av vetenskapen och verkligheten som måste styra fiskepolitiken.

Fiskeindustrins lobbyister har samtidigt haft ett orimligt stort inflytande över besluten. Deras kortsiktiga ekonomiska intressen har fått väga tyngre än forskarnas tydliga varningar och Östersjöns långsiktiga hälsa. Det är djupt oroväckande att politiken i EU fortfarande låter sig styras mer av påtryckningar från industrin än av vetenskapen och verkligheten som måste styra fiskepolitiken.

Forskningen borde styra fiskepolitiken

Det är dags att regeringen lyssnar. Sverige måste nu fortsätta arbetet och överväga rättsliga åtgärder mot de medlemsländer som bryter mot EU-rätten. Men arbetet stannar inte där. Det krävs också nationella åtgärder. Bland annat behöver vi flytta ut trålgränsen permanent, öka och skärpa kontrollerna av fiskfångster, införa kamerabevakning på fiskefartygen som man har gjort i Danmark och förbättra kvotfördelningssystemet. Svensk fisk är ju allas vår gemensamma resurs.

Vi socialdemokrater har länge drivit på för att stoppa det storskaliga industrifisket av sill och strömming som mals ner till djurfoder. Enbart en bråkdel hade behövts för att täcka behovet av sill och strömming för mat på våra bord.

Vi står bakom kravet på en räddningsplan för Östersjön. Vi kommer fortsätta driva på för att forskningen ska styra fiskepolitiken, inte kortsiktiga intressen. Östersjön är en gemensam resurs och den får inte offras för politisk bekvämlighet eller industrins vinster.